Drömyrke: lärare – trots svenska skolans kris
Det råder lärarbrist i Sverige där yrket har fått låg status i takt med larmrapporter om sjunkande resultat och en skola i kris. HBL har talat med unga som vill bli lärare trots allt. Regeringen hoppas att fler ska ta efter deras exempel.
Stockholm "Läget i skolan är en katastrof", "Den svenska skolkrisen", "Skolfiasko i Pisarapport". Där har vi några rubriker från det senaste året på temat skolan i Sverige.
Speciellt uppmuntrande är de inte och intresset för att bli lärare i Sverige är lågt. I kombination med pensioneringar saknas 65 000 lärare inom tio år om inget görs, enligt Statistiska centralbyråns senaste prognos.
- Senast 15 april ska svenska regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) lägga fram en vårändringsbudget till riksdagen.
- I vanliga fall handlar det främst om justeringar av budgeten för det innevarande året, men den här gången är läget speciellt. Den rödgröna regeringens budget fälldes nämligen i december då Sverigedemokraterna stödde den borgerliga alliansens förslag.
- Enligt den så kallade Decemberöverenskommelsen som ingicks efter det ska en minoritetsregering, som Stefans Löfvens regering är, få igenom sin budget. Det betyder att allianspartierna lovat lägga ned sina röster om förslaget hotar att falla.Vårbudgeten är på så sätt det första tillfället för den sittande regeringen att lämna ekonomiska spår.
- Regeringen har redan gjort flera utspel om vad som kommer. Det handlar bland annat om satsningen på skolan, underhåll av järnvägarna och fler bostäder. Det här är tänkt att finansieras med sänkt avdrag för reparationer, motsvarande det finska hushållsavdraget, vilket har väckt kritik.
- Alliansledaren Anna Kinberg Batra har varnat regeringen för att göra för stora förändringar i budgeten och har pekat på att Löfven brutit många vallöften.
– Det är riktigt oroväckande, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
– Vi har omfattande pensioneringar samtidigt som vi har alldeles för få som söker till lärarutbildningarna, säger hon.
I snitt finns det 1,7 sökande per utbildningsplats, men variationerna är stora. Enligt Jaara Åstrand finns det linjer med nästan inga sökande alls. En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar att man kunnat komma in på lärarutbildning med bottenresultatet 0,1 i det så kallade högskoleprovet.
Hur är det att utbilda sig till lärare under de omständigheterna?
Låga krav
Vid Stockholms universitet har en föreläsning i barns läs- och skrivutveckling precis avslutats. Ellinor Bohlin, Minna Billström och David Ullvan har valt att studera till lärare, trots alla svarta rubriker om en krisande skola. De går på linjen för att bli lärare i förskoleklass upp till lågstadiets tredje klass.
Billström är färdig företagsekonom men valde, efter att ha arbetat en del i skola, att ändå bli lärare.
– Jag skulle tjäna mer som ekonom, men det är inte värt det. Jag var alltid så glad när jag kom hem efter att ha jobbat i skolan. Jag vill må bra.
Till just deras utbildning finns det betydligt fler sökande än medeltalet i Sverige. Enligt prefekten Anders Philipsson sökte över 900 till 120 platser. Ändå menar de tre studenterna att kraven är låga och att det märks i motivationen hos en del. Man söker till utbildningen för att man kommer in där även om man inte är speciellt intresserad.
– Det är larvigt låga intagningspoäng, säger Minna Billström.
– Läraryrket har inte så hög status som i Finland, förklarar Ellinor Bohlin som säger att hon gärna vill göra praktik just i Finland.
Vad beror det på?
– Jag tror att allting har blivit för slappt, eleverna har fått för mycket inflytande i skolorna. De kan inte bestämma allt, det måste bli lite tuffare, säger hon.
Minna Billström talar om att lärarna inte längre är auktoriteter som vet mer än alla andra, som det var en gång. Det måste man vara ödmjuk inför men samtidigt menar hon att det är fel att föräldrarna ser på läraryrket "som en servicetjänst".
– Det är det inte, det är en samhällstjänst.
Lönerna viktiga
Nu vill den svenska regeringen satsa på att få fler lågstadielärare. I den så kallade vårbudgeten, som lämnas till riksdagen på onsdag, föreslås 2 miljarder kronor, eller 210 miljoner euro, för det här ändamålet. Största delen av pengarna ska gå till att öka utbildningsplatserna. Skolorna ska också kunna anställa fler lärare, som ska få koncentrera sig i högre grad än i dag på uttryckligen lärandet.
Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet välkomnar satsningen men menar att den inte räcker. Yrket måste göras mer attraktivt och där talar hon, som företrädare för lärarnas fackförbund, för högre löner. För tillfället pågår förhandlingar om också det.
Lärarlönerna är enligt henne för låga jämfört med andra högskoleutbildningar av samma längd. När förbundet har jämfört med de andra nordiska länderna kom det fram till att det glappet är större i Sverige än i Finland och Danmark.
Ett betydande orsak till skolans kris är enligt henne att utbildningspolitiken varierat beroende på vilken regering som styrt landet.
– Det behövs långsiktighet.
Prefekten Anders Philipsson säger "bättre sent än aldrig" om satsningen på utbildningen. Han vill ändå påminna om att resultatet inte kommer genast. Det dröjer fyra år innan nya lärare får sin utbildning – i Sverige är lärarutbildningen på motsvarande kandidatnivå medan den i Finland ger en magisterexamen. Dessutom är antalet platser inte ensamt avgörande, utbildningen måste också vara kvalitativ.
På universitetsområdet i Stockholm håller David Ullvan, Ellinor Bohlin och Minna Billström med om det. De är rädda för att fler intagna kan leda till att kraven på vilka som kommer in sänks ytterligare.
Om någon vecka ska de ut på praktik. Ullvan säger att han är smått nervös. Billström har bytt skola från den hon först skulle till och är nu nöjd. Och med tanke på var hon placerar sig när hon väl är färdig lärare är hon lugn. Lärarbisten gör att det går att välja skola ganska fritt. Skillnaderna mellan skolorna är nämligen stora i Sverige som har fritt skolval, vilket också har pekats ut som en av orsakerna till de dalande resultaten.