Domedagsscenarier för rysk ekonomi
Den ryska ekonomins största problem är inte fallande oljepriser eller en svag rubel. Det största problemet är att president Vladimir Putin inte längre kan kontrollera sina favoriserade oligarker, anser svenske professorn Anders Åslund vid Peterson Institute i Washington.
Det är fritt fall i den ryska ekonomin. Bnp rasar, inflationen är tvåsiffrig, knappt någon investerar och landets exportinkomster lider av det låga oljepriset. Samtidigt har krisen i Ukraina lett till ekonomiska sanktioner från EU, mötta av motsanktioner från ryskt håll.
– Jag tror att bnp kan sjunka upp till tio procent i år, säger Anders Åslund (lilla bilden), professor, forskare och Rysslandsexpert.
Åslund jobbar vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har forskat i och analyserat frågor som berör Ryssland sedan sovjettiden.
Han betecknar läget för den ryska ekonomin som förtvivlat och spår att det kommer att bli ännu sämre. Att Rysslands bruttonationalprodukt sjunker i år spår de flesta prognosinstitut, men till exempel Finlands Bank tror att nedgången stannar vid fyra procent, medan Åslunds prognos alltså är minus tio.
Den ryska duman väntas nästa vecka behandla det här årets budget och i det sammanhanget också en konkretisering av det ekonomiska krisprogram som presenterades i slutet av januari. De olika ministerierna har fått i uppgift att dra ner sina utgifter, samtidigt som nationellt viktig industri ska stödjas. Tanken är att få fart på den inhemska produktionen och den vägen vända utvecklingen och åstadkomma tillväxt.
Men satsningar har gjorts främst på försvar och pensioner medan de offentliga investeringarna varit få.
– Hittills har den ryska antikrispolitiken varit dålig, säger Åslund.
Remes i vägen
Han konstaterar att det ekonomiska fallet ändå till stor del beror på att den så kallade crony capitalism, vänskapskapitalismen, som den ryska ekonomin i mångt och mycket byggt på, nu är utom president Vladimir Putins kontroll. Den ekonomiska utveckling som åstadkommits genom att presidenten och hans administration gett vissa klickar förmåner har kommit till vägs ände.
– Putin kontrollerar inte längre sina cronies, säger Åslund.
Att den finländska affärsmannen Seppo Remes som jobbat i Ryssland i tiotals år förra veckan förklarades som en icke önskad person i vårt östra grannland är ett symptom på utvecklingen.
- I fjol var den ekonomiska tillväxten i Ryssland 0,6 procent. I år väntas tillväxten bli negativ, hur negativ varierar beräkningarna på.
-
Samtidigt väntas både privat konsumtion och investeringar minska rejält.
Inte heller produktionen ökar. I fjol ökade den bara i produktionen av tunga fordon som pansarvagnar och lastbilar. - Alla sektorer förväntas spara, också försvarsindustrin.
- I det ryska krisprogrammet ingår kontroll av import och kontroll av valutaflöden ut.
- Den ryska exporten består till stor del av energi. Så länge oljepriset är lågt drar Ryssland inte nytta av uppgången i världsekonomin.
Rykten gör nu gällande att Remes stod i vägen för Andrej Patrusjev, son till den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren och KGB-generalen Nikolaj Patrusjev. Nikolaj Patrusjev är numera direktör i det ryska eldistributionsbolaget Rosseti, där Remes var styrelsemedlem. Den tidigare FSB-chefen varnade för några veckor sedan för att Finland blir allt mera antiryskt och för att de antiryska organisationernas inflytande i Karelen växer.
Det skäl till att Remes inte längre är välkommen i Ryssland som angetts är att han samlat information om direktörer inom rysk energiindustri, information som inte får överlåtas åt främmande stat. Remes har förnekat riktigheten i de anklagelserna.
Den ryska energipolitiken genomgår också den stora förändringar. Ett energipolitiskt program fram till 2035 har funnits klart sedan januari 2014, men ännu inte godkänts, däremot nog diskuterats och behandlats.
I det programmet ingår bland annat Rysslands inställning till att utnyttja de arktiska naturresurserna, oljefrågor, men också el- och värmesektorn som är viktig för Fortum. Kraftbolaget har satsat miljoner på att köpa och modernisera kraftverk i nordvästra Ryssland.
Det har också spekulerats i att det i energistrategin finns något som kan ha påverkat Remes ställning.
Fennovoima fick pengar
I samband med krisprogrammet och årets statsbudget har bland annat det ryska kärnkraftsbolaget Rosatom tvingats skära ner i sin budget. Bolaget har skurit från 300 miljarder rubel eller cirka 5,8 miljarder euro till 260 miljarder rubel (5 miljarder euro).
Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki har ändå fått den utlovade första raten på drygt 57 miljarder rubel eller omkring 900 miljoner euro som behövs för att starta arbetet i Hanhikivi av Rosatom.
Finlands Bank konstaterar i sin färska Rysslandsöversikt att det är många osäkerhetsfaktorer kopplade till den ekonomiska utvecklingen. Nya strider i Ukraina kunde leda till nya sanktioner, heter det i översikten. FB anser att det är fullt möjligt att privat kapital fortsätter att försvinna från Ryssland trots myndigheternas försök att stoppa en sådan utveckling.
Möjligt är också att privatpersoner tar ut sina tillgångar på bankerna, även om myndigheterna försöker stoppa också det.
– Se till finansiering och efterfrågan, inte till produktionssiffrorna, när de framtida ekonomiska prognoserna görs, uppmanar Anders Åslund.