Dags för klarspråk i politiken
Politiker och journalister har ett ansvar för att uttrycka sig lättfattligt. När språket blir för svårt minskar både intresset för politiken och tidningarnas läsbarhet, säger chefredaktören på Selkosanomat.
Tidningen Selkosanomat som ges ut av Selkokeskus/Förbundet utvecklingsstörning utmanar alla att uttrycka sig så enkelt och lättfattligt som möjligt i valrörelsen.
Chefredaktör Leealaura Leskelä säger att det är problematiskt för demokratin om intresset för att rösta i val svalnar för att politikerna talar ett för svårt språk.
Tidningen har sammanställt en lista på ord som kan vara obegripliga för specialgrupper. Hon tänker främst på personer med utvecklingsstörning och invandrare, men:
– Också ungdomar kan få uppfattningen att politik inte är till för dem om de inte förstår vad som sägs. Det svåra språket är säkert en orsak till att politiken uppfattas som ointressant. Det är svårt att rösta på en kandidat om man inte förstår budskapet, säger hon.
Flera av orden på Selkosanomats lista är vedertagna i massmedierna.
Är välfärdssamhälle och köpkraft verkligen för svåra ord?
– Jag vill betona att de är svåra för specialgrupper. Det händer också att människor med samma modersmål avser olika saker fast de använder samma begrepp. Med välfärdssamhälle kan någon syfta på tillgången till vårdtjänster och en annan tala om hur nöjda eller lyckliga vi är.
Därför betonar hon att det är bra att säga precis vad man menar.
– Tidvis försöker vissa politiker reda ut svåra frågor på ett lättfattligt sätt. Alexander Stubb lyckades på begäran rätt hyggligt reda ut begreppet vårdreformen (Sote). Många anser att Timo Soini uttrycker sig tydligt, men han använder också ett så färggrant språk att det kan försvåra, säger Leskelä.
Hon hoppas att dagstidningarna ska använda ett klart och lättfattligt språk, även om det inte behöver uppfylla kriterier för lättläst text. Huvudsaken är att man undviker fackterminologi och komplicerat språk.
I de finlandssvenska massmedierna förekommer översatta varianter av politiska begrepp på finska. Direktöversättningar är sällan lyckade eftersom de bygger på att man måste veta vilket finskt ord som ligger till grund för översättningen, säger Ylva Forsblom-Nyberg, språkvårdare vid KSF Medias tidningar. Omskrivningar är att föredra.
– Men då finns risken för att betydelsen blir fel, i synnerhet om skribenten inte förstår hela innebörden i begreppet och trasslar in sig i snåriga formuleringar. Det som var tänkt att klargöra kanske bara fördunklar, säger hon.