Svårt stoppa extremisters sexbrott i krig
Islamiska Staten och dess extremistiska gelikar är det största problemet när det gäller sexuellt våld mot kvinnor i konflikter. Det säger Zainab Bangura, specialsändebud för FN:s generalsekreterare i frågor om sexuellt våld i krig.
– De här extremisterna är sofistikerade och välorganiserade och de skapar samhällsstrukturer där kvinnor tas som sexslavar, där de tvingas in i tvångsäktenskap eller gifts bort som alltför unga. Extremismen går över gränser och regioner, men den har samma doktrin. Och den doktrinen är emot allt självbestämmande för kvinnor, säger Zainab Bangura i en intervju för HBL.
I snart tre år har hon varit FN:s specialsändebud i frågor om sexuellt våld i konflikter och säger att man på andra håll har klarat av att göra framsteg. Men när det handlar om de extremistiska, oftast islamistiska, grupper som krigar i Mali, Nigeria, Somalia, Jemen, Syrien och Irak finns det ingen att försöka diskutera med, att ta kontakt med.
– Att försöka tala med dem är svårt för det internationella samfundet har inga kontakter till dem, varken FN-organen eller biståndsorganisationerna. Det enda vi kan göra är att försöka nå offren, men också det är svårt för de flesta finns i områden där regeringarna har kollapsat.
"Problem som alltid funnits"
Posten som specialsändebud mot sexuellt våld mot kvinnor i konflikter har funnits sedan 2010. Det första sändebudet var Sveriges nuvarande utrikesminister Margot Wallström. Sedan Bangura tog över har hon lyckats få frågan högt upp på agendan och bland annat ordnades ett toppmöte i London 2014 för att få ett slut på det sexuella våldet i konflikter. Kändisar som Angelina Jolie har engagerat sig i frågan. Och det behövs, säger Zainab Bangura.
– Sexuellt våld är något som sker i hemlighet och hittills har stigmat varit offrets. Det är hon som tvingats gömma ansiktet i skuggorna medan förövaren gått fri. Genom att lyfta profilen och öka medvetenheten så kan vi ändra det så att det är förövaren som stigmatiseras.
Bangura konstaterar att kulturen av tystnad och förnekande kring våldtäkter i konflikter är kompakt. Som exempel berättar honom en milisledare hon mötte i Colombia för en månad sedan.
– Han erkände öppet att han hade dödat omkring 200 människor. Men när han fick frågan om han hade våldtagit kvinnor vägrade han svara. Han skämdes över svaret – det han gjort under krigstid i djungeln var inget han vill berätta om öppet.
Bangura säger att möjligheterna för förövare att komma undan hela tiden minskar, även om många fortsatt går fria. Internationella brottmålsdomstolen ICC har åtalat krigsherrar för våldtäkter bland många andra brott mot mänskligheten och Banguras byrå på FN jobbar för att stärka de nationella lagarna och poliskårernas kapacitet att undersöka och föra sexuella brott till domstol.
"Första som lyssnar"
Trots sin imponerande titel har Bangura ett verklighetsnära grepp om sitt jobb. Hon reser runt i konfliktdrabbade länder och träffar offer för sexuella övergrepp i konflikter.
– Det är inte lätt, men jag har jobbat med de här frågorna redan i mitt hemland Sierra Leone när vi hade krig. Det viktigaste är att ge offren hopp, för de flesta av dem lever i samhällen där regeringen inte fungerar, där våldtäktsmännen fortsätter att röra sig i deras närhet och där det är extremt svårt för dem att ta sig bort.
Bangura säger att hon ofta är den första som offren kan tala öppet med.
– I Colombia hade jag ett möte bakom stängda dörrar med några offer och i slutet grät nästan alla. De tackade mig och sade att det är första gången någon hade lyssnat på dem utan att avbryta och att de blev ifrågasatta. Att någon lyssnar och försöker göra något, och säger att det de varit med om är fel är en lättnad för dem.
Bangura säger att det inte räcker med att lyssna på offren. I de program som hennes byrå koordinerar för krigens våldtäktsoffer satsar man mycket på att ge kvinnornas utbildning så att de kan livnära sig.
– Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld är ofta outbildade och fattiga. Efteråt faller de ofta in i extrem fattigdom eftersom de blir utstötta av samhället och övergivna av man och släktingar. De måste få en chans att bli ekonomiskt oberoende så att de kan utbilda sina barn.
Omöjliga krav
Om kvinnorna ofta blir utstötta på grund av det blivit våldtagna i krig så är ödet inte lättare för de barn som föds som resultat av de här våldtäkterna.
– Det finns sällan tillgång till preventivmedel eller abort i de här områdena så oftast går kvinnorna genom hela graviditeten och föder barnen, säger Zainab Bangura.
Men orimliga krav för registreringen av barnen kan enligt Bangura leda till att de aldrig får en fastställd identitet.
– Det finns länder där man måste namnge fadern för att kunna registrera sitt barn. Om en kvinna har blivit våldtagen av fem soldater så kan hon inte göra det och då växer barnet upp utan att registreras och utan en fastställd identitet. Det skapar sedan fler problem.