Vill vika tre månader för papporna
Antti Rinne vill hitta en kompromiss för föräldraledigheterna som skulle balansera läget mellan könen i arbetslivet, och föreslår tre månader var för bägge föräldrarna och nio månader att fördela fritt. – Men vi är öppna för att diskutera olika alternativ, säger han.
Antti Rinne siktar alltjämt på att SDP ska bli det största partiet. Det är en bit kvar, medger han, men anser att SDP har fått en klarare linje under det år han snart suttit som ordförande.
I förra valet gick de flesta partier back mot Sannfinländarna, men Rinne utgår från att SDP klarar sig bättre i år.
– Vi har valt att inte snegla åt sidorna utan köra vår egen linje, och jag tror att vi klarar det på fältet och får mer stöd än 2011. Vi, Samlingspartiet och Sannfinländarna är nära varandra och jag tror vi kommer att vinna.
Vinna, bli största parti?
– Jag hoppas det, det är lång väg än men allt kan hända.
Är SDP mer protektionistiskt nu? Du har sagt att det inte är rätt tid för mer arbetskraftsinvandring nu, för att den finländska sysselsättningen kommer först.
– Vi har 400 000 arbetslösa i Finland, och vi måste jobba hårt för att få dem till arbetslivet. När vi löst situationen kommer det en tid när vi behöver arbetande händer också från utlandet. Jag bedömer att det är tio-femton år dit. När det gäller flyktingar är det självklart att man måste hjälpa människor från oroliga länder.
Du säger tio till femton år innan det behövs mer arbetskraftsinvandring – det är brist på arbetskraft i vårdbranscher. Går det att matcha mot arbetslösa banktjänstemän eller pappersarbetare? Vem av dem ska vårda?
– Vi behöver bättre skolning, med fokus på branscher där det behövs arbetskraft. Jag tror att vi måste förändra vår attityd så att människor byter arbete mer i framtiden än man gör nu, och måste bygga skolningen så att det är möjligt att byta lättare i dag.
Rinne vill också förnya familjeledigheterna, men partiet har inte tagit steget ut till att förespråka den så kallade 6+6+6-modellen, som skulle ge ett halvår vikt åt vardera föräldern och ett halvår som familjen fördelar hur den vill.
– Vi är inte eniga i partiet om det är den bästa lösningen, den innebär såpass mycket kostnader. Men vi är färdiga att utveckla modellen åt det hållet.
Hur?
– Till exempel tre och tre till vardera föräldern, och sedan nio månader som man kan välja hur de fördelas mellan föräldrarna. Det är ett exempel, men vi är öppna för diskussion om hur det kunde se ut, säger Rinne.
SDP har inte heller, i motsats till Vänsterförbundet, De gröna och Centern, tagit ställning för en basinkomst eller ens experiment med en sådan. Rinne förklarar det med att han anser att hjälpen och servicen behöver riktas dit den behövs.
Att SDP skulle vara de traditionella löntagarnas parti vill Rinne avfärda, och säger att partiet vill förbättra socialskyddet för ensamföretagare. Bland annat karenstiden för sjukledigheter borde bli kortare, anser han.
Satsar på exportfrämjande
SDP utlovar skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, men samtidigt betalar den gruppen närmast kommunskatt. Och kommunskatten har stigit i en stor del av landet under de senaste åren, efter pressen från nedskärningarna.
På frågan om hur det ska åtgärdas svarar Rinne med en av partiets käpphästar, att få igång exporten. Partiet vill bredda utbudet av finländska exportvaror och se till att de hittar till nya marknader i Afrika och Asien.
Det är också tillväxt som Rinne hoppas att ska rädda låginkomsttagarna från trycket på kommunskatten.
– När tillväxten ökar blir skatteintäkterna i både staten och kommunerna större, och då behöver inte skattesatsen höjas i kommunerna heller.
Men låginkomsttagare som lyssnat på SDP förväntar sig nu att deras skatter faktiskt ska lätta genast om SDP regerar? Är det möjligt?
– Det kommer att bli en förändring med vårdreformen, som jag tror att påverkar skattesystemet. En stor del av skatterna som nu tas in via kommunerna kan uppbäras på ett annat sätt, säger Rinne och menar att det kan bli fråga om till exempel landskapsnivå med beskattningsrätt, men SDP har inte ännu slagit fast att det är den modellen man låser sig vid.
– Det finns andra sätt också. Men vi kan inte totalt ha högre skatter än vad vi har nu, därför behövs tillväxten.