Slutspelet om Irans uran har börjat
Fredligt eller krigiskt? Den frågan har dominerat spelet kring Irans kärnprogram alltsedan USA 1998 uttryckte sin oro över att Iran försöker producera kärnvapen. Nu förhandlar parterna – igen. Men den här gången ser ett avtal mer sannolikt ut än någonsin tidigare.
Nu är det dags igen. Iran möter 5+1-länderna (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland) i Lausanne för förhandlingar om landets kärnprogram. På söndag ska det vara klart, men man har redan sagt att tidsfristen kan töjas till tisdag.
Tvisten om Irans kärnprogram har hållit på i femton år. Iran har hela tiden sagt att landet vill ha kärnenergi för fredliga syften, det vill säga energiproduktion. Men samtidigt har myndigheterna försökt undanhålla IAEA:s inspektörer information och inte gett dem tillträde till alla anläggningar.
IAEA har flera gånger bedömt att Iran bryter mot det så kallade icke-spridningsavtalet för kärnvapen.
Diplomatkällor uppger för nyhetsbyråerna att stora framsteg har skett i Lausanne. En av de tidigare stora knäckfrågorna, det vill säga Irans anrikningskapacitet sägs ha lösts (6 000 centrifuger får fortsätta användas mot 10 000 nu) och mängden lagrat låganrikat uran minskas från tusentals kilo till hundratals.
Det som återstår är hur mycket forskning och utveckling Iran ska tillåtas och vad som ska ske med FN-sanktionerna. Att de lyfts är ett absolut krav från Irans sida, men speciellt Frankrike stretar emot.
HBL presenterar huvudaktörerna:
Han som stretade emot på alla sätt
Under konservativa Mahmud Ahmadinejads tid som Irans president 2005–2013 pågick katt-och-råtta-leken kring Irans kärnprogram som värst. Han tillät IAEA komma in i landet för inspektioner, men försvårade ändå inspektörernas tillgång till alla anläggningar. Sedan stoppade han samarbetet och förbjöd inspektionerna, för att en tid senare tillåta dem igen. Löftena om ohindrad tillgång bröts gång på gång.
Han upprätthöll också en trotsig retorik som gång på gång retade upp både iranier och omvärlden. Anklagelser om fusk i valet 2009 ledde till omfattande protester där tiotals människor dödades. Under sin andra mandatperiod lyckades han till och med reta upp den religiösa ledaren Ali Khamenei.
Han som åkte skytteltrafik
Mohamed ElBaradei var det internationella atomenergiorganet IAEA:s chef i över tio år, 1997–2009. Han och IAEA fick Nobels fredspris 2005 för sina insatser för att hindra kärnvapenspridningen i världen.
Han personifierar den tid i IAEA:s och Irans gemensamma historia när inspektörerna åkte skytteltrafik till och från landet. Ibland släpptes de in obehindrat dit de ville, men ännu oftare fick de åka hem med delvis eller helt outrättade ärenden.
Han förhandlade, han fördömde, han tog frågan till FN:s säkerhetsråd. Men det är först nu när Iran bytt ledning som man på riktigt har gått framåt i frågan.
Den nuvarande generaldirektören Yukiya Amano har varit mer osynlig.
Han som öppnade dörren för en dialog
Efter att Hassan Rouhani – med en klar reformistisk och liberal profil – hade tagit över som president i augusti 2013 dröjde det inte mer än en dryg månad innan tövädret började. I samband med FN:s generalförsamling i New York i september 2013 talade Rouhani i telefon med USA:s president Barack Obama. Det är den första direktkontakten mellan en iransk och en amerikansk president på tiotals år.
Den erfarna politikern och diplomaten ledde Irans kärnförhandlingsgrupp i början av 2000-talet, men avgick då Ahmadinejad blev president.
Förhandlingarna under hösten 2013 ledde till ett tillfälligt avtal, där Iran gick med på att frysa sitt kärnprogram i utbyte mot att vissa sanktioner hävdes.
Han som får kämpa mot kongressen
USA:s utrikesminister John Kerry har gått i bräschen för försöken att nå ett avtal med Iran. Förutom att kämpa med att få iranierna att gå med på ett avtal har han fått kämpa i motvind i hemlandet. Stora delar av kongressen – inte bara republikanerna utan också många demokrater – ställer sig mycket frågande till ett avtal med Iran.
USA:s regering har varit ilsken på att de egna politikerna underminerar möjligheterna att nå ett avtal och att de ger bränsle för den hårda linjens konservativa i Iran som också motsätter sig alla slag av kompromisser med väst.
Ett avtal med Iran skulle vara en fjäder i hatten både för Kerry och för Obama – och något för historieböckerna att notera.
Han som är Irans hårdaste kritiker
Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister och färska valsegrare, har gått hårt ut mot Iran under de senaste månaderna när ett kärnavtal med väst börjat se sannolikt ut.
I början av mars gjorde han ett omstritt besök i USA där han talade mot avtalet med Iran inför USA:s kongress. Det fick president Obama att ilskna till. I måndags skrev Wall Street Journal att Israel hade spionerat på USA under Iranförhandlingarna och använt uppgifterna under besöket. Israel förnekar.
Israel har många gånger hotat med en attack mot de iranska kärnanläggningarna, men hittills har det förblivit vid hot. 1981 gjorde Israel en flygräd mot en irakisk kärnanläggning utanför Bagdad.