Fyra år utan pengar – frivilligt
Ekonomie magister Tomi Astikainen slutade använda pengar 2010. Få trodde att det skulle vara möjligt.
– Men det är det. Jag tog inte ens emot pengar när det erbjöds. Livet är lättare då man inte alls behöver tänka på pengar, säger Astikainen, född 1981.
Beslutet överraskade de flesta, för Tomi Astikainens tidigare liv tydde på ett helt annat tankesätt. Han började tjäna pengar redan som treåring genom att sälja sandkakor från sin sandlåda till förbipasserande. Senare studerade han ekonomi på Villmanstrans tekniska universitet.
Under studietiden började Astikainen skilja sig ur mängden och kallades för humanist och hippie. Mycket var kopplat till hans engagemang i den internationella studentorganisationen Aiesec.
Han utbildade volontärer och i ett skede även företagsledare i Sri Lanka.
Då Astikainen återvände från Sri Lanka bildade han ett företag med uttalat samhällsbyggande mål. Han började också fundera på om det rådande systemet med skulder och massvis med pengatransaktioner är det rätta.
– Då jag talade med vänner om hur rolig en värld utan pengar vore så tröttnade de snabbt på att lyssna och ville att jag skulle göra något åt saken.
Astikainen började med att minska på antalet ägodelar. Då sakerna blev allt färre var det till slut lätt att ge bort även de sista och åka iväg. Han reste oavbrutet i fyra år utan pengar.
Containerdykning
Astikainen har skrivit en bok om sina fyra år utan pengar. Den presenteras på bokmässan i Jyväskylä på söndag och är lite av en guidebok för ett alternativt liv. Han hittade mat i soporna genom aktiv containerdykning, genom att samla på sig ute i naturen och genom att fråga köpmän och restaurangägare.
Packningen var så lätt som möjligt. Astikainen lyckades få sommar- och vinterkläder enligt behov. Han var inte bara mottagare, utan deltog aktivt i välgörenhetsevenemang, bland annat i soppkök och på varubytesmarknader.
Astikainen åkte ofta i förarhytten på långtradare när han ville byta ort.
– Men i Västeuropa är det svårt att få långtradarskjuts på grund av försäkringsreglerna. I östra och södra Europa går det lättare, säger han.
Astikainen rekommenderar inte ett liv utan pengar trots att han själv trivdes bra med det. Däremot beskriver han gärna sina positiva upplevelser.
– Då man inte har något hotell eller hostel bokat kan man hamna i överraskande situationer. Man blir bjuden hem till folk eller vaknar på en paradisstrand. Sådana stunder är livets bästa och går inte att köpa för pengar, säger Astikainen.
Blev rutin
För ett drygt år sedan ändrade Astikainen livsstil – igen.
– Resandet blev rutin och det kändes som om jag inte lärde mig något nytt längre. Jag ville göra nytta för andra, säger han.
Efter årsskiftet utsågs Astikainen till vd för Keksintökeskus, ett företag som försöker få ut finländska uppfinningar i världen.
Trots att Astikainen blivit en del av det finansiella systemet igen funderar han fortfarande på alternativ och har en ganska idealistisk bild av världen.
– För mig har tanken om att vi alla är en stor familj konkretiserats. Alla har samma förhoppningar, vilja och rädsla oavsett land.