Hennes kampanj går på grillkorv
När Lea Mäkipääs kampanjvagn drar fram genom Birkaland gäller det för maken Markku att vara snabb med grillen. Anhängarna vill hellre ha korv än politiska slagord.
Nokia Kihniös valdrottning Lea Mäkipää är inte hemma när HBL besöker hennes hemkommun. Utanför ett köpcentrum i Nokia, hundra kilometer längre söderut, hittar vi riksdagskandidaten framför sin husvagn.
Anhängare kommer och går. Någon vill tala om budgetunderskott, någon om sysselsättning, men de flesta vill inte alls prata politik utan vänder sig till maken Markku Mäkipää som ansvarar för grillen. Det är hans korv som lockar.
– Vi har stått här i två timmar och redan serverat 350 korvar. Ibland är kön så lång att det gäller att vara snabb med grillen.
Vem betalar för all korv?
– Vi har företag som sponsorerar. Största sponsor är mitt eget företag, säger Markku Mäkipää och sneglar lite misstänkt på HBL:s utsända. Bägge förklarar sig vara vegetarianer, den ena ljuger.
Lea Mäkipää är en politikens veteran. Hon satt i riksdagen för Landsbygdspartiet 1983–1995. Efter sexton års paus gjorde hon comeback för fyra år sedan, för Sannfinländarna.
– Det var så trevligt att komma tillbaka till riksdagen. Vaktmästarna välkomnade mig, de flesta var fortfarande kvar. Och jag själv fann mig tillrätta redan första dagen och kunde börja arbeta för fullt.
Var mycket förändrat?
– Förvånansvärt lite. Det mesta var precis som jag hade lämnat det sexton år tidigare.
Känns det inte dumt om Sannfinländarna nu går med i regeringen med 15 procents stöd när ni stannade utanför med 19 procent i ryggen?
– Vårt stöd hinner stiga, folk är engagerade. Jag tror vi har medvind, men också om det blir bara femton procent så måste regeringen vara målet. Det är där man kan påverka.
– För fyra år sedan var det många väljare som lovade rösta på oss bara om vi förband oss att inte gå med på EU:s stödpaket till Grekland. Vi kunde bara inte svika det löftet.
Sannfinländarnas EU-kritik vill Lea Mäkipää tona ner.
– Är man medlem så är man. Men principen borde vara att varje land sköter sin ekonomi själv. Finland kan snart vara lika illa ute som Grekland om vårt underskott fortsätter att växa.
Var det inte då lite dumt att förvägra Grekland stöd om vi själva är följande som knackar på EU:s dörr?
– Nej, varje land måste lösa sina problem själv. Alla partier talar nu om nya jobb, man lovar sysselsätta 200 000. Men ingen säger hur.
Säg du?
– Vi ska satsa på torv, skog och bioenergi. Vi ska förädla skogen och exportera färdiga varor, inte råvara. Alla kommuner som konkurrensutsätter mat i skolor och servicehem borde ställa som villkor att lokala råvaror används. På det sättet skulle lokala bönder få avsättning för sin potatis, nu serverar man i många kommuner ohälsosam polsk potatis.
Vad beror Sannfinländarnas stora stöd i Kihniö på? På dig?
– Jag vill inte skryta, men i Kihniö har vi det bra. Och alla i fullmäktige arbetar för kommunens bästa, vi vill vara självständiga och inte slås ihop med andra. Jag brukar säga att jag representerar Kihniöpartiet.
– Och politiskt är jag ingen ensaksrörelse, jag försvarar alla människors rättigheter. Kanske folk därför litar på mig.
Folk kommer och går, någon tar en korv och lyssnar en stund på Lea Mäkipää. Ingen tycks fråga någonting om svenskans ställning.
– Nej, ingen talar om den frågan. Själv försvarar jag svenskan, men tycker att språkundervisningen ska vara frivillig. Jag tror inte på tvång.