Stor enighet om att sluta ta lån
Ingen osthyvel och ingen stimulans, men fler människor i arbetslivet. Det är de borgerliga partiernas recept för att få i gång vår ekonomi. SDP och Vänsterförbundet vill däremot se mera offentliga investeringar.
Det är inte lätt att få konkreta svar vid ett försök att kartlägga riksdagspartiernas åsikter om hur den ekonomiska politiken ska skötas nästa valperiod.
Det råder en bred enighet om att ingenting kan fortsätta som nu, men vad som borde göras och hur går åsikterna isär om. Partiernas svar varierar då det gäller konkreta åtgärder och många svar är diffusa och luddiga.
Enighet råder det ändå om att Finland måste sluta ta upp mera lån.
HBL skickade fem frågor till varje riksdagsparti, men fick direkta svar bara av fyra. De övriga partiernas svar har vi plockat ur valprogrammen i den mån de funnits där. Trots att ekonomin är en central valfråga innehåller nämligen inte valprogrammen särskilt tydliga skrivningar på den punkten. Många av partierna lovar ändå separata ekonomiska och skattepolitiska program före valet.
SFP, Centerpartiet, Socialdemokraterna SDP och Sannfinländarna har svarat direkt på frågorna.
Den tydligaste skiljelinjen går mellan inställningen till att spara. VF och SDP är redo att fortsätta att stimulera den offentliga ekonomin, medan De gröna inte vill se någon osthyvel längre. Bättre förutsättningar för företagsamhet och den vägen bättre sysselsättning är svaret på annat håll.
Inget parti vill öka skattebördan, men skatter på sådant som är skadligt för miljö och hälsa kunde höjas, anser en del partier. Sannfinländarna däremot är redo att sänka energibeskattningen.
Alla partier är rörande eniga om att företagandet bör stödjas, hur varierar.
Den offentliga skulden stiger i år över 60 procent. Hur och när ska vi få ner den på den nivå EU kräver på 60 procent?
Samlingspartiet: Sparbesluten ska göras genast och förverkligas så snabbt som möjligt. Statens utgifter ska minskas, liksom kommunernas uppgifter.
Centern: Pensionsreformen och förlängningen av tiden i arbetslivet måste genomföras. Underskottet i den offentliga sektorn måste ner, produktiviteten måste förbättras och vid behov måste vi spara kring två miljarder euro. Finland behöver ett modigt ekonomiskt program.
SDP: Finland kommer inte att tvingas in i EU:s processer på grund av den ökande offentliga skulden. Andelen på över 60 procent förklaras av så kallade solidaritetsaktioner, vilket innebär att Finland betalar till EU:s stabiliseringsmekanismer.
De gröna:
SFP: Målsättningen är att skuldsättningstrenden ska brytas och att den offentliga ekonomin ska fås i balans under kommande valperiod. Ekonomin måste balanseras med 2–3 miljarder. För att lyckas utan stora nedskärningar i välfärden måste fler finländare jobba. Det är möjligt genom arbetsmarknads- och skattereformer och reformer i den offentliga sektorn.
VF: Det krävs lösningar som är oberoende av konjunkturerna. Det behövs satsningar som förändrar produktionsstrukturen och investeringar som stöder sysselsättning och köpkraft.
KD: Statsskulden ska sluta öka senast 2018 och efter det ska skulden ner till under 60 procent av bnp. Minskningen måste ske stegvis så att folk som lever i svåra ekonomiska situationer inte får det ännu värre.
Sannfinländarna: Den offentliga sektorn är för stor. Vi måste få fart på exporten genom att förbättra industrins konkurrenskraft och sänka energibeskattningen med hundratals miljoner euro. Bara genom att exporten tar fart kan vi minska statsskulden.
Finland tar upp lån för att täcka underskottet i statsbudgeten. I fjol ökade statens skuld med närmare 7 miljarder euro till totalt nästan 100 miljarder. Kan och ska låntagningen stoppas?
Samlingspartiet: Hållbarhetsgapet måste minska. Vi måste fatta beslut som på sikt stoppar den ökande lånebördan och räcker till för att krympa finansieringen av samhällets hållbarhetsgap.
Centern: Finland måste sluta ta upp mera lån om 6-7 år. Det viktigaste är att åstadkomma en årlig tillväxt på runt två procent senast 2019 för att garantera förutsättningarna för välfärden.
SDP: I första hand behöver vi tillväxt. Vi behöver också strukturella reformer och en anpassning av den offentliga ekonomin för att kunna stoppa skuldsättningen.
De gröna:
SFP: Skuldsättningen kan och bör stoppas. Schematiska nedskärningar med osthyvelsmetoden är inget optimalt sätt att få ordning på ekonomin. Genomtänkta reformer, som exempelvis försvarsmaktsreformen, ger nödvändiga inbesparingar. A och O är dock att vi får en ökad sysselsättning. Arbetslösheten kostar staten miljarder varje år.
VF: Vi ska inte begränsa vår rörelsefrihet att föra en ekonomisk politik genom att införa utgifts- eller skuldbegränsningar.
KD: En ekonomisk uppgång kan inte bygga på att hushållen och den offentliga sektorn skuldsätter sig allt mera. Den offentliga ekonomin ska balanseras genom att effektivera funktioner och ge företag tillväxtmöjligheter.
Sannfinländarna: Nästa regering måste skära sina utgifter 2-3 miljarder euro. Budgeten ska skäras speciellt när det gäller världsförbättrande åtgärder. Minskning kan också ske i välfärdsservice och grunduppdrag.
Ska vi spara eller stimulera för att åstadkomma en ekonomisk uppgång?
SDP: Den spirande ekonomiska tillväxten måste stödjas på alla tänkbara sätt. Genom att effektivera den ekonomiska verksamheten ska man skapa efterfrågan på arbete och stärka tillväxtutsikterna för den privata sektorn.
Samlingspartiet: Spara. Nästa regering ska snabbt fatta beslut om sparåtgärder och åtgärderna ska förverkligas snarare förr än senare.
Centern: Det behövs också sparåtgärder, men det viktigaste är att åstadkomma en hållbar tillväxt. Därför ska de politiska besluten stödja företagsamhet och arbete.
De gröna: Den offentliga ekonomin ska korrigeras genom att förbättra sysselsättningen, förnya strukturer och investera i en hållbar tillväxt. Att skära ner servicen innebär bara en spiral av ökande elände.
SFP: Vi behöver båda två. Stimulans genom att använda statens pengar är nödvändigt. Stimulans i form av mera lån och skuld är däremot inte en klok väg. Målet bör vara att statens investeringar skapar bättre förutsättningar för företag att verka och nyanställa.
VF: Det behövs ett omfattande program för offentliga investeringar som förbättrar infrastrukturen.
KD: Statens och kommunernas utgifter måste ner. Det sker genom att effektivera och göra servicen mer ändamålsenlig.
Sannfinländarna: Det är inte frågan om ett konjunkturproblem, utan ett strukturproblem. Det kan man inte lösa genom stimulans. Man måste målmedvetet säga nej till allt som försämrar exportindustrins konkurrenskraft. Finland får nu lån till historiskt låg ränta. Man borde förhandla om alla gamla lån.
Hur viktigt är företagandet och hur kan företagarnas villkor förbättras?
Samlingspartiet: Det ska bli lättare att vara företagare. Det ska också bli lättare att anställa nya arbetstagare bland annat genom att förlänga prövotiden. Långtidsarbetslösa ska kunna visstidsanställas utan separat motivering. Företagsbeskattningen ska föras i riktning mot den estniska modellen.
Centern: Beskattningen ska gynna företagsamhet. Personbolag och firmanamn ska få det bättre till exempel genom ett företagaravdrag. En del av vinsten ska kunna lämnas i företagen för att möjliggöra tillväxt och sysselsättning också på sikt. Risktagning ska uppmuntras.
SDP: Då det gäller företagarnas socialskydd finns det anledning till förbättringar. Momsens lägre gräns ska höjas och tre dagar tas bort från karenstiden vid sjukskrivningar.
De gröna: Företagandet ska stödjas, speciellt anställningen av den första arbetstagaren. Den lägre gränsen för att betala moms borde höjas till 30 000 euro.
SFP: Det ska vara lätt att anställa den första arbetstagaren, bland annat genom att man tillåter användningen av en prövotid på sex månader för den förstanställda. Småföretag ska kunna sköta betalningen av mervärdesskatten enligt kontantprincipen och momslättnadsskalans övre gräns ytterligare höjas.
VF: Finland kan inte konkurrera med länder som tillverkar lågprisvaror. Finländska företag är konkurrenskraftiga bara om de tillverkar varor och erbjuder tjänster som har en efterfrågan.
KD: Det är till allas fördel att företagen kan behålla sina anställda, företagsvisa överenskommelser måste vara möjliga. Det behövs också nya företag, speciellt exportföretagens konkurrensfördelar måste förstärkas. Beskattningen ska vara rimlig.
Sannfinländarna: Allt fler sysselsätter sig själva, men deras social- och arbetslöshetsskydd är betydligt sämre än arbetstagarnas eller företagarnas. Nationellt borde man utreda hur den kunde påverkas.
Finland hör till de länder som beskattar löneinkomster hårdast. Har vi råd att lindra beskattningen? Finns det skatter som kan höjas?
Samlingspartiet: Inkomstbeskattningen borde lindras i alla inkomstgrupper. En arbetslös ska få åtminstone hälften av sin arbetsförtjänst i handen. Beskattningen får inte skärpas.
Centern: Beskattningen som helhet kan inte längre skärpas, men någon lindring är inte heller möjlig i det nuvarande ekonomiska läget. Beskattningen ska uppmuntra till arbete, till företagsamhet och till risktagning. Det skulle vara befogat att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.
SDP: De närmaste åren har vi inte råd att sänka skatterna. De möjligheter som finns ska riktas till låg- och medelinkomsttagare. Skattelösningarna ska stödja sysselsättning, rättvisa och den inhemska efterfrågan och köpkraften.
De gröna: Löneinkomster, socialbidrag och pensioner borde vara skattefria upp till 560 euro i månaden. Skattetrycket får inte öka. Däremot kunde beskattningen skärpas då det gäller stöd till nedsmutsande energiproduktion.
SFP: Det finns inte något utrymme att höja skattenivån. Möjligtvis kan höjning av enskilda skatter komma ifråga. I regel borde beskattning styras från inkomstbeskattning mot beskattning av miljö- och hälsobelastande konsumtion.
VF: Alla inkomster ska beskattas enligt progressivitet. Låginkomsttagarna ska beskattas bara för inkomster på över 10 000 euro per år. En källskatt på 30 procent borde införas på utdelningen av alla aktier i förvaltningsregistret. Skattelättnaderna på stora aktieutdelningar bör slopas. Hårda tag mot skatteflykt.
KD: Samfundsskatten ska ligga på en konkurrenskraftig nivå. Tyngdpunkten i beskattningen bör flyttas mot förbrukning som skadar hälsa och miljö.
Sannfinländarna: Helhetsskattesatsen kan inte höjas. För att förbättra köpkraften kunde skatterna på bensin och el sänkas. Det ska vara lönsamt att jobba.