Herzog har inte gett slaget förlorat
Med fem dagar kvar till det israeliska valet, är utgången helt öppen. Den sittande premiärministern Benjamin Netanyahu är fortfarande favoriten, men minsta lilla svängning i opinionen och premiärministern kommer att heta Isaac Herzog.
Jerusalem Och det är inte bara i Jerusalem som spänningen stiger. Också i Ramallah, Bryssel och i Vita Huset i Washington är det många som på tisdag kväll kommer att bita på naglarna.
När Netanyahu efter bara ett drygt år med en oregerlig regeringskoalition utlyste nyval var det för att stärka sin ställning. Oavsett utgången på tisdag, är det klart att han i stället försvagat den.
Det är framför allt två faktorer som spelat in. Den ena är att Netanyahu passerat sitt bäst-före-datum. Även de som ser honom som den enda tänkbara regeringsbildaren har förlorat entusiasmen för honom. Den andra är Isaac Herzog, den bleka välartade ledaren för oppositionspartiet Labour, som genom en allians med den förra utrikes- och justitieministern Tsipi Livni, skapade ett alternativ till Netanyahus Likud.
Herzogs och Livnis "Sionistiska Union" och Netanyahus Likudparti har sedan dess legat i jämnhöjd med varandra, med några och tjugo mandat. I de allra senaste opinionsundersökningarna har unionen tagit ledningen.
Avgörande för utgången är vad de israeliska väljarna tänker på när de stoppar valsedeln i kuvertet. Netanyahus starka punkt är att israelerna ser honom som en tuff ledare som inte viker för fienden. Hans svaga punkt är de sociala frågorna och plånboksfrågorna.
När det råder lugn och en fredsprocess är på gång, dominerar plånboksfrågorna. I ofärdstider är det bara säkerheten som gäller. Mycket av valdebatten har handlat om bostäder, löner och pensioner. Netanyahus tal i amerikanska kongressen om Iran var ett försök att byta ämne.
– Han vet att de ekonomiska frågorna är hans svaghet, säger Rafi Smith, en av Israels ledande opinionsforskare. Man kan inte övertyga en israel att det är okej att han behöver 140 årslöner för att köpa en bostad.
Men, Israels är inget tvåpartisystem. Inte mindre än elva partier har chansen att bli representerade. Herzog och Netanyahu kommer, hur det än slutar, att samla mindre än hälften av Knessets 120 ledamöter. Vem som än får i uppdrag att bilda en regering, måste bygga en koalition med flera mindre partier, som ofta hatar varandra. Och som har svårt att tala med varandra.
– Vad valkampanjen visat är att Israel är ett mycket delat land; två folk, ett höger och ett vänster, säger Smith.
– Netanyahu försöker få med sig högern och Herzog vänstern. Och de talar två olika språk, som ingen på den andra sidan förstår.
Enligt Rafi Smith kan man se två klara block som förväntas få vardera 40 mandat. Ett nytt mittenparti Kolanu, lett av en avhoppare från Likud, Moshe Kahlon, kan sannolikt också räknas in i högerblocket.
– Kahlon vill sitta i regeringen. Han vill också tillbaka till Likud och efterträda Netanyahu. Så trots deras rivalitet lär Kolanu backa upp Netanyahu, säger Smith.
Men Netanyahu måste få med de ultraortodoxa partierna i sin koalition. Gör han det är han hemma. Men de ultraortodoxa kommer att kräva ett pris.
Arye Deri ledaren för ultraortodoxa Shas, som går till val som de svaga åsidosatts gruppernas förkämpe, har redan börjat spela ut Herzog och Netanyahu mot varandra.
Eftersom de arabiska ledamöterna automatiskt skulle rösta emot en högerregering och för en vänsterregering, kan Herzog bilda en regerings koalition med färre partier och mandat.
Men också han måste ha stöd från mitten. Om Kolanu, som det verkar, graviterar åt höger, så blir Herzog helt beroende av stöd från de ultrareligiösa partierna. Återigen är det Deri är kungamakaren och han lär knappast gå med på att bilda regering med vänsterpartiet Meretz eller med Yair Lapids starkt antiklerikala Yesh Atid.
Det är några av stötestenarna som säkert kommer att bädda för en fascinerande koalitionskarusell så snart rösterna är räknade på tisdag.