Mullan som Norge inte vill ha
– Den som stöter sig med vår religion ska veta att vi möter honom med bomber. Mulla Krekar hade knappt kommit ut ur fängelset förrän han uttalade nya hot. Norge vill utvisa honom och han vill tillbaka till Kurdistan. Men efter mer än tio år är hans öde fortfarande en olöst fråga.
Han stiger ut ur bilen, knäböjer och kysser landsvägen. Runt omkring honom finns friheten, ett snötäckt landskap – och ett stort medieuppbåd som bevakar när mulla Krekar släpps fri efter 2 år och tio månader i det norska fängelset Kongsvinger.
Där har han suttit för att ha mordhotat politikern Erna Solberg, Høyreledare och numera Norges statsminister, samt tre kurder.
En månad senare intervjuas han i norsk television. Följden av den intervjun blir att han grips och häktas för att ha uttalat nya hot och uppmanat till straffbara handlingar.
I NRK-intervjun säger han sig vara glad över terrordåden i Paris, och att den som tecknar karikatyrer av profeten Muhammed förtjänar att dö.
– Det är inte jag som ger tillåtelsen till det, men tecknaren har blivit en krigande hedning och det är därför tillåtet att dräpa honom, säger han i intervjun.
– Eftersom han trampat på vår värdighet, våra principer och vår tro måste han dö.
Mulla Krekar har blivit en följetong för Norge som har pågått i tolv år och inte ser ut att avslutas i första taget.
– Norska myndigheter sitter med Svarte Petter på hand, säger Lars Gule, forskare vid Høgskolan i Oslo och Akershus med islam och jihadistiska grupper som specialitet till HBL.
Upptagen på FN-lista
Det var 1991 som kurden Najmuddin Faraj Ahmad, som mulla Krekar egentligen heter, kom till Norge som kvotflykting från norra Irak. Fram till 2002 byggde han upp den islamistiska gruppen Ansar al-Islam, känd för våldsamma aktioner. Han reste tillbaka till området flera gånger.
Ett år senare beslutade den norska regeringen att han ska avvisas eftersom han ansågs vara ett hot mot rikets säkerhet. Han har uttalat stöd för Usama bin Ladin och tros ha haft kontakter med Saddam Hussein. Sedan 2006 är han upptagen på FN:s terroristförteckning.
Orsaken till att Krekar finns kvar i Norge är att Irak inte kan garantera hans säkerhet. Det kan till och med handla om dödsdom om han återvänder. Lars Gules teori är också att amerikanerna, som kurderna på grund av IS framfart är beroende av, inte vill ha honom tillbaka.
Krekar hävdar att han vill grunda ett vanligt politiskt parti, medan myndigheterna menar att han kan komma att etablera sig som en ledare för en gruppering igen.
För speciellt högerpopulistiska regeringspartiet Fremskrittspartiet börjar det hela bli pinsamt. För partiet är Krekar en prestigefråga.
– Mulla Krekar har blivit en person som de älskar att hata, som representerar de andra, muslimer, flyktingar. Han är inkarnationen av allt detta, säger Lars Gule.
Partiledaren Siv Jensen har till exempel sagt att hon kan tänka sig att förbigå de mänskliga rättigheterna för att kunna isolera Krekar.
För en sådan rättstvist pågår också. Tingsrätten hade beslutat att han, efter att han frigavs från Kongsvinger, skulle tvångsförflyttas till den lilla orten Kyrksæterøra utanför Trondheim och sitta i ett slags arrest utan lov att röra sig utanför kommunen.
Det har mulla Krekar överklagat eftersom hans familj finns i Oslo. Myndigheterna menar ändå att han utgör ett större hot om han finns i staden.
Hur farlig är han egentligen?
– Han är en man på 60 år som inte personligen utgör en fara för andra. Men det finns en fara för att han påverkar andra att begå terrordåd. Vi såg i Köpenhamn och i Paris att det finns många som kan påverkas, och det är kärnan i problemet, säger Gule.
Men han vill betona att den norska polisen inte på alla dessa år fått Krekar dömd för terrorbrott. Tvärtom friades han i rätten. Som bevis vill polisen använda hemliga underrättelserapporter och de har hittills inte räckt till.
– Hoten som han uttalar är däremot reella och dem har han blivit dömda för.
Varför gav han intervjun där han uttalade hot igen när han just släppts avtjänat ett fängelsestraff?
– Mulla Krekar behöver uppmärksamheten för att bevara sin status och han får den av säkerhetspolisen som säger att han är så farlig och Fremskrittspartiet som vill ha ut honom.
Enligt Gule behöver Krekar få tillbaka sin auktoritet för att etablera sig som en ledargestalt igen. Dessutom följer hoten en jihadistisk tradition.
– Om någon kränker islam är det ens plikt att korrigera detta.
Nu återstår tre veckor av häktningen innan rätten ska ta ställning om den förlängs eller inte. Inom kort tas frågan om var han ska placeras, om han friges, upp i motsvarigheten till hovrätten.
Hittills har rättsprocesserna kostat norska staten 700 000 euro, har Aftenposten räknat ut.