"Kombinera västerländsk och traditionell medicin"
Satsa på specialistvård, inte snabba omplåstringar för att uppnå fred. Det hälsar José Ramos-Horta, ordförande för FN:s panel för att utvärdera organisationens fredsinsatser, till världens ledande politiker. Dem ger han en rejäl uppsträckning.
Det är ord och inga visor när Östtimors ex-president, Nobels fredspristagare och frihetskämpen José Ramos-Horta, säger sitt om fredsinsatserna i världen. Han är i Helsingfors för att diskutera fredsmedling och konfliktförebyggande, och varken EU, Nato eller USA undkommer tillrättavisning. I synnerhet får fallet Ukraina underkänt.
– Européerna som läxar upp resten av världen om respekt för minoriteter och nationella identiteter borde vara de första att förstå kraven från de etniskt ryska språkminoriteterna. Det verkar som att alla är bekymrade för Ukraina, men inte så oroade för de legitima kraven från de miljontals ryssar från forna Sovjetunionen, säger Ramos-Horta och påpekar att ett FN-uppdrag i Ukraina bara är möjligt om det finns ett ömsesidigt fredsfördrag.
– Om Europa fortsätter ignorera problematiken och anklaga Putin för allt – då begår de ett misstag.
Och Ramos-Horta har ett mandat som ger honom auktoritet att dela ut reprimander. Han är ordförande för en FN-panel med uppgiften att framföra rekommendationer för förnyelse av FN:s fredsmedling och fredbevarande. Bland rekommendationerna finns krav på snabbare processer för att få fredsbevarare till konfliktzoner, men det utgör bara en liten del av själva lösningen.
– Fredsbevarare är som ambulanspersonal, de är där för att plåstra om. Sedan behövs det kirurger för att ingripa och hitta ett långvarigt botemedel genom att kombinera västerländsk, traditionell medicin och förbättrade hälsovanor för att öka dialogen, minska stressen och spänningarna.
Nolltolerans
Under hela sitt vuxna liv har José Ramos-Horta kämpat mot förtryck. Under militärdiktatur, invasion och ockupation i hemlandet Östtimor och som specialsändebud för FN. Men frågan om hans syn på fredsarbete har förändrats sedan fredspriset 1996 viftar han hastigt bort.
– Om något var Nobelpriset en fortsättning på det jag hade hållit på med de föregående tjugo åren. Jag har alltid varit engagerad i rättvisefrågor, för mig är övertygelsen om rättvisa för alla absolut viktigast.
Men att arbeta för fred har blivit svårare. Ramos-Horta talar om en situation som är allt mer komplex och volatil, och där det är allt svårare att identifiera vem som hör till vilket läger.
– Läget nu är mycket farligare och svårare till följd av de religiösa inslagen och sofistikerad beväpning. Vissa grupperingar har mer pengar och vapen än vad själva nationerna har.
Det förändrade läget har också ökat pressen på fredsinsatserna. År 2013 fattade FN:s säkerhetsråd för första gången beslutet att sätta in en offensiv brigad för att ingripa mot rebeller i Kongo-Kinshasa. Är en mer offensiv attityd vägen framåt för FN?
– I vissa situationer skickar man inte in moder Teresa för att handskas med rebeller – man skickar in specialtrupper. I andra situationer kan man skicka in moder Teresa för att fixa problemen med biblar och radband. Men man måste vara realistisk och använda sig av attackhelikoptrar och raketgevär för att tala samma språk som de kriminella.
– Det måste råda nolltolerans mot den här typens människor. De är inte politiska grupper, de är banditer.
- FN har över 130 000 personer som jobbar med fredsbevarande uppgifter i olika konfliktzoner.
- En FN-panel som tillsattes i oktober i fjol av FN:s generalsekreterare, ledd av José Ramos-Horta, ska utvärdera organisationens fredsinsatser.
-
Rapporten presenteras i slutet av maj.
Panelen ska fungera oavhängigt från medlemsländerna och består att fjorton personer från olika länder. - Undersökningen ska förutom fredsbevarande också granska medling och politiska insatser, samt stärka FN:s och det internationella samfundets metoder för konfliktförebyggande, att lösa väpnade konflikter och trygga fred.
- En motsvarande granskning gjordes senast 2000. Till följd av den så kallade Brahimirapporten omarbetades FN:s fredsbevararverksamhet.
- José Ramos-Horta och landsmannen Carlos Bela tilldelades 1996 Nobels fredspris för sina insatser för fred i Östtimor.
- Ramos-Horta har sedan dess varit både premiärminister och president i Östtimor. Landet säkrade sin självständighet från Indonesien 2002 efter en långvarig och våldsam konflikt.
Utan omsvep
Till syvende och sist faller ansvaret för fredsinsatserna på FN:s medlemsländer, och en pragmatisk vilja att agera realistiskt.
– Det är inget nytt eller kontroversiellt – fredsmedling är inte kärnfysik. Det krävs inte en Einstein för att förstå vikten av förebyggande arbete eller dialog för att överkomma spänningar och politiska utmaningar. Däremot är realiteten att det är superb politisk retorik.
Syrien är enligt Ramos-Horta ett exempel på när medling helt enkelt inte fungerar. Ingen part är beredd att vara mer pragmatisk och öppen för samtal. Ramos-Horta påpekar att FN inte kan gå in med en fredsbevarande operation om det inte finns viljan till att bjuda in en sådan. Samtidigt är kritiken mot hur västländerna hanterat situationen sylvass.
– Efter operationen i Libyen var tanken att nu är Bashar al-Assad näst i tur – hur enfaldigt var det inte av EU, Nato och amerikanerna och av oppositionen? För Assad handlar det om existensberättigande, hur kan man förvänta sig att någon som byggt upp en så starkt maktposition skulle lämna över den utan att avfyra ett enda skott?