Forskare: Putin kan rädda skolsvenskan

På tisdagen diskuterade riksdagens kulturutskott svenskundervisningen i finska skolor. Kravet på att svenskan inte längre ska vara obligatorisk har framförts av ett medborgarinitiativ.

Forskaren Janne Väistö, 42, tror att opinionen håller på att vända, att Ukrainakrisen får ansvariga politiker i Finland att betona nordiskt samarbete och svenskans ställning som nationalspråk.

– Det skulle inte förvåna mig om Vladimir Putins politik i Ukraina räddar svenskan, säger Väistö, som skriver på en doktorsavhandling om den obligatoriska skolsvenskans historia.

Han ser ett klart samband mellan Finlands utrikespolitiska läge och inställningen till svenskan.

– Första gången svenskan attackerades var på 1930-talet. Vi litade då fortfarande på att Nationernas förbund skulle ge oss trygghet. Nationalismen var inne och äktfinnar krävde att svenskan skulle bort från universitetet och läroverk. Då blossade svenskhatet upp, en orsak var konflikten med Sverige om Åland.

– Mot slutet av 1930-talet då Sovjet framstod som ett hot ingicks språkfred. Alla krav på inskränkningar i svenskundervisningen drogs bort. Kriget väntade och sämja behövdes. Finland identifierade sig allt starkare med Norden och ville ha ett försvarsförbund med Sverige.

Janne Väistö poängterar att argumenten på 1930-talet var väldigt lika dem som används i dag.

– Man talade om slöseri med resurser om alla läser svenska, det skulle hämma inlärningen av viktigare världsspråk, sade man.

Kalla kriget en bra tid

Kalla kriget var de 50 bästa åren för svenskan i Finland, säger Janne Väistö. Men 1987 förändrades allt.

– Gorbatjov kom till makten, glasnost och perestrojka försvagade Sovjet och Finskhetsförbundet lanserade för första gången termen "tvångssvenska". Nationalismen förstärktes i Europa och Finland ville i globaliseringens spår vända sig direkt till Europa, förbi Norden, minns Janne Väistö.

De senaste 25 åren har varit svåra för dem som försvarar svenskan. Man har hamnat på defensiven då allt fränare krav på inskränkningar förts fram.

– Efter millennieskiftet kände vi oss trygga som en del av det globaliserade Västeuropa. Norden hade hamnat i skymundan för EU och svenskan ströks som obligatoriskt språk i studentexamen. Nu skulle Finland samarbeta allt intimare med Europa, men också direkt med Ryssland.

Utvecklingen kulminerade med Jokerits anslutning till den ryska KHL-ligan, anser Janne Väistö. Sedan förändrades allt igen.

– Ukrainakrisen har fått ledande politiker och opinionsbildare att allt starkare poängtera Finlands roll i den nordiska gemenskapen. Nu ska vi samarbeta med Sverige, inte minst när det gäller försvaret.

– Sauli Niinistö understryker våra nordiska band och Carl Haglund varnar för att "förslag på att införa obligatorisk skolryska skulle sända en väldigt konstig signal utåt".

Att vulgärretoriken mot svenskan skulle försvinna, tror inte Väistö, framför allt inte på nätet. Men han ser redan nu att Sannfinländarna anpassat sin retorik till det nya läget.

– Numera föreslår ingen att ryskan ska bli valbart språk med svenskan.

Janne Väistö tror inte att historien upprepar sig.

– Det hindrar inte att vissa lagbundenheter går igen. Till dem hör att när Finland känner sig hotat, när östgränsen känns otrygg, så vänder vi oss mot Norden och Sverige. När hotet minskar känner vi oss morska och vänder oss direkt till Europa, och till Ryssland.

– Det är därför mer än sannolikt att man på ansvarigt politiskt håll kommer att betona banden till Sverige alltmer. I debatten om "tvångssvenskan" har Svenska folkpartiet därmed fått ett väldigt bra argument.