Simola är nyfiken på Raseborg
Stadsdirektörskandidaten Tom Simola vill göra Raseborg attraktivare och säger att det behövs mer samarbete i regionen.
RASEBORG
I Tom Simolas bagage finns fjorton års erfarenhet av jobbet som kommundirektör – först i Kimito kommun, numera i Kimitoöns kommun. Det har gett en bild av hur det kommunala fungerar och hur man driver olika typer av frågor. Bakgrunden som jurist har bidragit till ett starkt förvaltningskunnande.
Enligt honom är stadsdirektörens viktigaste uppgift att hålla i helheten och se till att organisationen fungerar och serviceproduktionen löper.
– Dialogen med alla politiska grupper ska fungera och man ska vara överens om de stora riktlinjerna. Det är också viktigt att man upprätthåller ett kontaktnät som går utanför det kommunala och den egna staden.
Hurdan ledare är du?
- HBL presenterar de tre stadsdirektörs-kandidaterna i Raseborg som staden efter sina intervjuer valt att gå vidare med.
- Tom Simola
- Ålder: 46 år.
- Familj: Frun Karin, tre söner, en hund.
- Nuvarande jobb: Kommundirektör i Kimitoön.
- Utbildning: Juris kandidat.
- Parti: Som ung aktiv i SU och numera inaktiv medlem i SFP.
- Förtroendeuppdrag: Styrelsemedlem i kommunala avfallsbolaget Rouskis och styrelseordförande för Kimitoöns Värme Ab.
- Hobby: Löpning. Tränar inför HCR och Broloppet. Spelar motionsfotboll. Är lagledare för Kimito Sportförenings 01-pojkar i fotboll.
- Kör: Volvo V70.
- Läser: Jobbrelaterat, dagstidningar, Kalle Anka, ibland böcker.
- Bravur i köket: Omelett.
- Dold talang: Bra bollsinne.
- Vilken seriefigur är du? Om du frågar mina kollegor - kanske Oppfinnar-Jocke.
- Favoritstad: Kunde bli Raseborg.
– Jag vill att det hela tiden pågår processer som utvecklar verksamheten. Det är också viktigt att man har roligt på jobbet. Är trivseln bra går det också att ställa krav. Jag litar mycket på folk. Speciellt inom större organisationer kan man inte själv vara med överallt. Det är visserligen viktigt att ha en kontinuerlig dialog och att vara tillgänglig men man ska också låta sektorchefer styra sin verksamhet.
– Vill man ha det fridfullt, ingen aktivitet eller förändringar ska man inte välja mig till stadsdirektör. Men takten ska vara lämplig.
Okänt område
Hans egna kontakter med Raseborg är i dagsläget få.
– För mig är det en ny värld vilket också gör det intressant.
Raseborgs budget och ekonomiplan har han bläddrat igenom. Hur staden ska få pengarna att räcka till är ett problem. Andra utmaningar handlar om kvalitet i verksamheten och att få det geografiska att fungera.
– Raseborg är en vidsträckt kommun och balanseringen är viktig – det ska finnas livskraft överallt. Man måste ändå komma ihåg att basservice och livskraft inte alltid är samma sak.
En utmaning staden delar med Kimitoön är hur man ska hålla sig framme i de stora kommunernas korridor norr om Raseborg.
Å andra sidan är det geografiska läget och samarbetsmöjligheterna det ger också ett trumfkort. Tvåspråkigheten är en annan styrka Simola tycker kunde utnyttjas bättre. Får man tro honom har Raseborg också ett bra namn om sig.
– Jag tror raseborgarna själva tror staden ser sämre ut utifrån än den gör. Det finns ett näringslivsintresse för området. Via massmedia får man ändå intrycket att mottagandet är lite tudelat, vilket förvånar.
"Västnyland hänger ihop"
Simola tror starkt på samarbete inom kommunen och räknar också med att det regionala samarbetet i framtiden måste öka ytterligare. Mycket beror på utgången av vårdreformen.
– Saker i Västnyland hänger väldigt mycket ihop. Jag vill också lyfta fram det tvåspråkiga Egentliga Finland och Salo i sammanhanget.
Förhållandet mellan högsta ledning och beslutsfattare tycker han ska vara både organiserat och spontant. Att Raseborg ska vara en öppen stad med genomskinlig förvaltning ser han som en självklarhet.
– Jag har alltid utgått från att alla som jobbar inom en kommun vill den kommunens bästa.
Hur vill du att Raseborg har förändrats om fem år?
– Det är viktigt att göra en områdesstrategi där man beaktar stadens alla geografiska hörn och funderar över styrkorna och förutsättningarna att göra Raseborg attraktivt. Man borde få den sjunkande befolkningstrenden att vända. Det behövs ingen stor tillväxt, en befolkningsökning på 0,2–0,5 procent om året vore idealisk.
Hur kan Raseborg, främst Karis, marknadsföras bättre som pendlarstad?
– Har den marknadsförts? Det har jag inte lagt märke till. Järnvägen är viktig ur Karis och Raseborgs synvinkel och det är problematiskt om man blir del av ett sidospår. Man borde i god tid förbereda olika alternativ för det fallet.