Vårdreformen skjuts över till nästa riksdag
Det mesta tyder på den stora parlamentariska vårdreformen faller. Grundlagsutskottet kommer med sitt utlåtande om reformen på torsdagen, men redan tidigare i veckan konstaterade finansutskottet att risken är stor att reformen inte uppnår de ekonomiska målsättningarna.
Grundlagsutskottets utlåtande om social- och hälsovårdsreformen är avgörande för riksdagens fortsatta behandling av frågan i vår. Enligt vad HBL erfar anser utskottet att det krävs så stora förändringar i lagens text att den nuvarande riksdagen inte hinner bli klar med behandlingen av förslaget.
Grundlagsutskottets medlemmar var på onsdagen förtegna om vad utlåtandet innehåller. Utskottets ordförande Johannes Koskinen (SDP) sade efter gårdagens möte att finslipningen av utlåtandet kräver tid eftersom det är fråga om ett unikt fall. Koskinen konstaterade också att man inom utskottet är noga med vilka argument man använder.
Mikaela Nylander (SFP) vill inte heller tala om vad utskottets utlåtande innehåller.
– Men vi har nått ett samförstånd om innehållet, i går (på onsdagen) återstod finslipning av texten, säger hon.
- Vårdreformen är resultatet av en uppgörelse mellan de fyra stora partierna i riksdagen.
- Avsikten var att de fem vårdområdena skulle bildas kring de fem universitetssjukhusen och att de skulle inleda sin verksamhet den 1 januari 2017.
-
Vårdområdena beslutar med fyra års mellanrum hur vården ska produceras.
Kommuner och samkommuner ansvarar för att producera vårdtjänsterna. De kan producera tjänsterna själva eller köpa dem av utomstående aktörer.
FNB/HBL
Utskottet har hela veckan jobbat för högtryck också med extra insatta möten för att få utlåtandet färdigt.
Olika möjligheter
Sätter grundlagsutskottet tummen ner för vårdreformen landar frågan hos den regering som tillsätts efter valet i april. Det förutsatt att de kommande regeringspartierna är överens vid regeringsförhandlingarna. Den andra möjligheten är att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp som arbetar med frågan över valet.
Det har under våren spekulerats mycket kring att reformen måste genomföras i grundlagsordning eftersom den påverkar kommunernas självbestämmanderätt och medborgarinflytandet. Den andra frågan som diskuterats är finansieringen och fördelningen av vårdkostnaderna.
Riksdagens finansutskott som alltså kom med sitt utlåtande i tisdags säger i det att det är nödvändigt att effektivera social- och hälsovården för att minska den offentliga ekonomins hållbarhetsgap. Regeringens förslag innebär en ordentlig reform av produktionen av tjänster, men att tillförlitligt bedöma de ekonomiska konsekvenserna är omöjligt med de uppgifter som står till buds, konstaterar finansutskottet i sitt utlåtande.
Ingen enighet
De förändringar grundlagsutskottet nu uppges kräva är så stora att det blir omöjligt för riksdagen att godkänna lagförslaget i tid. Riksdagen har hur som helst så många frågor obehandlade att två extra plena har satts in i mars för att hinna med allting. Måndagen den nionde mars hålls ett extra plenum och ännu lördagen den 14 mars sammanträder riksdagen för sista gången före valet för att rösta.
Bland de frågor som diskuterats finns också social- och hälsovårdsområdenas storlek och kostnadsfördelningen mellan kommunerna som på många håll upplevts som snedvriden.
Vårdreformen har i slutskedet arbetats fram i samarbete mellan riksdagspartierna, men ju närmare vårens riksdagsval kommer desto större blir åsiktsskillnaderna om hur den egentligen ska genomföras. Centern som ser ut att bli valets stora vinnare förespråkar landsting enligt svensk modell.