Försiktigt hopp om framsteg i Minsk
Uppladdningen inför onsdagens fredsmöte är inte den bästa: intensiva strider kring staden Kramatorsk i östra Ukraina och en stor rysk militärövning på Krim. Forskaren Hanna Smith är försiktigt positiv till att mötet ska föra något gott med sig.
– Rysslands president Vladimir Putin har så många gånger sagt att mötet i Minsk blir av bara om det kan ge resultat. Så jag tror att det ger någonting, säger Hanna Smith, Rysslandsexpert på Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.
Men samtidigt fortsatte Ryssland in i det sista med att sväva på målet kring sin närvaro vid mötet och sända negativa signaler. Avsikten är att Putin ska träffa Ukrainas president Petro Porosjenko, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande i Vitrysslands huvudstad Minsk i dag.
Inte ens frågan om en vapenvila mellan de pro-ryska separatisterna och den ukrainska armén i de östra delarna av Ukraina är okontroversiell.
– Enligt Ryssland och separatisterna skulle den bara ge den ukrainska armén en möjlighet att rusta upp. Så det kan hända att man inte vill ge dem den möjligheten innan man kommit överens om något mer.
Smith säger att hon är orolig för vad som händer om man nu inte når några framsteg.
– Det är otroligt dumt av Putin om han inte tar den här chansen nu när Merkel försökt vara konstruktiv.
Trycket i USA ökar hela tiden på att börja beväpna Ukraina, men efter måndagens samtal med Merkel gick president Barack Obama med på att skjuta upp sitt beslut till efter Minskmötet.
– Om USA skickar vapen så kommer det att leda till ett så kallat ställföreträdarkrig. Det kommer att bli mycket längre och mycket svårt att ta sig ur. Då blir det två kärnvapenstater som beväpnar var sin part.
Merkel vägrar ge upp
Förbundskansler Angela Merkel har tagit en drivande roll i den diplomatiska offensiven och Hanna Smith säger att hon egentligen är den enda som har en möjlighet att ta den rollen.
– Från början har Tyskland haft den bästa chansen att kunna medla, tack vare det särskilda förhållandet mellan Tyskland och Ryssland.
Men för Merkel personligen har det inte varit lätt. Putin ljög för henne under deras telefonsamtal förra våren om närvaron av ryska trupper på Krim och hade henne att vänta i timmar på honom under fredssträvandena i Italien i höstas.
– Hon har tvingats övervinna sig själv. Hon gillar inte läget att söka kompromisser när hon egentligen tycker att det är Rysslands ansvar att komma över det här.
Under säkerhetskonferensen i München sade Merkel att det europeiska säkerhetssystemet inte kan byggas upp utan Ryssland och i den retoriken ser Hanns Smith en nyckel till att lösa konflikten.
– Det handlar om argument som inte alls har med Ukraina att göra, om att tala om saker som är viktiga för Ryssland som det europeiska säkerhetssystemet.
Stormakterna styr
I en intervju för tidningen al-Ahram inför sitt statsbesök i Egypten sade Putin att grundorsakerna till konflikten ligger USA och dess allierade efter Sovjetunionens fall tyckte sig ha rätt att bestämma över Europas säkerhetspolitik och att man glömde Natos löften om att inte utvidga militäralliansen.
Enligt Smith har Ryssland hela tiden sett sig själv som en stormakt medan väst inte gjort det.
– Realismen har blivit större i väst, man har insett att de demokratiska institutionerna i Ryssland inte fungerar. Ryssland har egentligen inte förändrats sedan Putins första och andra period, men under den tredje perioden har väst börjat se Ryssland med nya ögon.
Måste tänka om
Det handlar om ett slags vändpunkt i historien och nu gäller det också för Europa och USA att tänka om sina egna positioner.
– Det är många saker som händer samtidigt, inte bara Ukraina och Ryssland utan och Islamiska statens framfart och att man inom EU har fått in många som inte gillar EU och dess institutioner. Det är som i alla förhållanden: inget fungerar på samma sätt för alltid.
Smith drar förhållandeparallellen vidare och säger att man ibland måste tänka om även om det inte är lätt att förlåta och glömma. Att minnas sina egna grundprinciper är ändå viktigt även om den andra gör saker man inte håller med om.
– Det gäller inte bara Krim utan också östra Ukraina. I augusti var det Ukrainas styrkor som inledde offensiven och avancerade men nu är det separatisterna som har börjat. För oss är det svårt att förhålla oss till att Ryssland anser att Ukrainas armé inte skulle ha rätt att slå tillbaka – men de använder argumentet att Ukrainas regering inte är en legitim centralmakt.
Samtidigt besöker Putin Egypten där man kan ifrågasätta hur legitim regeringen är – efter alla militärkupper, revolter och tvivelaktigt demokratiska val.
– I väst ser man det som självklart att det är stormakterna som styr men balanserat. Ryssland anser att man som stormakt inte behöver stödja sig på principer utan att besluten fattas från fall till fall.