Populistpartier plockar upp proteströrelsens röster
Den antimuslimska rörelsen Pegida som startade i Tyskland når nu Sverige och tar trevande steg i Finland. Samtidigt drabbas moderorganisationen av avhopp och splittring. Anhängarna kan plockas upp av populistiska och högerextrema partier.
-
Rörelsen startade i oktober i Dresden i Tyskland.
Pegida står för ”Patriotiska européer mot islamisering av Europa”. - Demonstrationer och marscher har hållits i tyska städer – de största i Dresden och Leipzig har som mest lockat över 20 000 demonstranter men också tusentals motdemonstranter. I andra städer har det varit färre deltagare.
- Mindre demonstrationer har hållits i Danmark, Norge, Tjeckien och så sent som i tisdags i Österrike. På måndag ordnas den första i Sverige. Pegida finns också bland annat i Spanien och Schweiz.
- I Finland finns en Facebookgrupp, Pegida Suomi som har knappt 2 000 gillare. I slutet av veckan grundades också Pegida Finland, på initiativ av svenska Henrik Rönnquist.
Det hela började med en marsch en oktoberkväll i tyska Dresden. De femhundra deltagarna sade sig protestera mot islamisering av västvärlden och kallar sig Pegida.
Under hösten och vintern har de regelbundna måndagsprotesterna vuxit till sig och samlat tusentals personer. Stora – tidvis ännu större än marscherna – har också motdemonstrationerna varit.
– Vi är folket, skrek Pegidademonstranterna i veckan under den första österrikiska marschen enligt nyhetsbyrån Reuters.
– Ned med Pegida, svarade motdemonstranterna.
Øyvind Strømmen är journalist och författare i Norge, redaktör för nätsidan Hate Speech International och har fördjupat sig i bland annat högerextremism. Han ser Pegida som en samling "bekymrade reaktionärer, högerradikala och högerextrema personer".
Enligt honom har Pegida lyckats fylla ett tomrum på högerkanten i tysk politik. Något motstridigt är att rörelsen uppstått i östra Tyskland, framför allt i Dresden, där invandringen är rätt liten. Den har enligt honom vuxit på grund av en rädsla för muslimer som dels baserar sig på verkliga skeenden, som extrem islamism, dels rena fördomar och myter.
Kopplingar
Forskaren Tuomas Iso-Markku på Utrikespolitiska institutet i Finland karaktäriserar Pegida som en proteströrelse där motståndet mot islam är det tak rörelsen samlas under – men det är bara en del av helheten som enligt honom är brokig.
– Man kopplar ihop immigration, flyktingar och islam, men inte finns det ju någon automatisk länk mellan invandring och islam.
Rörelsen kräver också att direkta folkomröstningar ska införas och att tröskeln för att ordna dem ska bli lägre. Det tolkar Iso-Markku som att det finns en stor frustration mot det politiska systemet och etablissemanget.
Enligt Pegidas programförklaring borde EU också sluta uppvigla till krig mot Ryssland.
– Det är ett ganska vilt och konspiratoriskt sätt att se på det hela.
Ny organisation i dag
Pegida sprider sig också till Norden. I januari hölls de första demonstrationerna i Köpenhamn och Oslo och på måndag är det Malmös tur. I Finland finns två Facebookgrupper men inga personer bakom dem har trätt fram.
Tuomas Iso-Markku tvivlar på att rörelsen i sig får ett större genomslag i Norden. Däremot finns det grogrund för samma typ av missnöje.
– Frågan är snarare vem som fångar upp rösterna. Det kan hända att protestpotentialen i stället kanaliseras någon annanstans, till högerradikala och populistiska partier.
Øyvind Strømmen kallar de nordiska varianterna "bleka kopior som är inspirerade av framgången utomlands". Han tror inte att heller moderorganisationen Pegida blir ett långvarigt fenomen. Det väsentliga är däremot om det kommer att uppstå nya högerradikala partier som fångar upp anhängarna.
Det håller delvis redan på att ske. I dag håller DDFE, som står för Direkt demokrati för Europa, sitt första offentliga möte. Grundare är Kathrin Oertel som menar att organisationen ska etablera sig till höger om Kristdemokraterna men utan högerextrema inslag.
Oertel var ordförande för Pegida i en vecka, men ville ta avstånd från den mer extrema verksamhet som uppstått i Leipzig, Legida. Dessutom var hon missnöjd med att den tidigare ordföranden Lutz Bachmann fortfarande verkade ha en roll i Pegida. Bachmann avgick efter att en bild på honom med Hitleraktig frisyr och mustasch spridits.
Dialog eller inte
Politikerna har agerat olika i förhållande till Pegida. Tyska förbundskanslern Angela Merkel gick i sitt nyårstal hårt ut mot rörelsen och uppmanade tyskarna att inte delta i demonstrationerna som enligt henne späder på fördomar och hat.
Längre högerut har det funnits mer vilja till dialog med rörelsen och i delstaten Sachsen har man arrangerat omdebatterade diskussioner med anhängare.
Øyvind Strømmen anser att det är viktigt att samhället förhåller sig till de bakomliggande orsakerna till att rörelser som Pegida uppstår. Antiislamska åsikter och antidemokratiska attityder behöver bekämpas men samtidigt är det också viktigt att ta folks oro på allvar vad gäller till exempel extremism och brist på integrering.