Istanbul väntar på monsterskalvet
Att Kalifornien väntar på The Big One är välkänt – men faktum är att en rad metropoler världen över måste förbereda sig på den megajordbävning som förr eller senare kommer. I Istanbul, med en av de högsta jordbävningsriskerna i hela världen, är förberedelserna i gång.
– Det är som om du har en påse med 49 vita bollar och en röd. Inför varje år drar du en boll. Drar du en vit händer ingenting och du kan stoppa ned den i påsen igen. Drar du den röda innebär det att det kommer att inträffa en jordbävning det kommande året. Då talar jag om en riktigt stor, säger Mustafa Erdik, professor och tillika chef för ansedda Bosporenuniversitetets institut för jordbävningsforskning.
Många som flugit in över Istanbul har sett hur stadsbebyggelsen sträcker sig så långt ögat kan nå. Byggnaderna står tätt. Det finns väldigt få grönområden dit folk kan fly om katastrofen skulle inträffa.
40 000 liv i vågskålen
Den stora jordbävning som Erdik talar om och som förr eller senare drabbar metropolen kommer att ha en magnitud på 7 eller högre på Richterskalan. I det scenario som Erdik och hans kollegor bedömer som troligast kommer upp till 40 procent av stadens byggnader att skadas, och upp emot 40 000 människor kommer att mista sina liv. Hundratusentals Istanbulbor och besökare kommer att behöva vård och närmare en halv miljon kommer inte att ha något hem att återvända till.
Då finns det ännu värre scenarier, men som experterna tror är mindre sannolika.
– Till detta ska läggas alla de oersättliga historiska byggnader och platser som finns i Istanbul. De måste också säkras, säger Erdik.
Katastrof utan förvarning
Istanbul med sina 13 miljoner invånare är långt ifrån den enda mångmiljonstaden som riskerar att drabbas av en jordbävning. Tokyo och San Francisco löper lika stor risk, men listan kan göras ännu längre: Los Angeles, Teheran, Mexico City, Kairo och Delhi är några andra av de närmare 20 storstäder där risken är hög.
Jordbävningen i Concepción i Chile år 2010 med magnituden 8,8 var så kraftig att den flyttade hela staden tre meter västerut.
– Ändå är det inte lätt att förbereda sig, säger Elvan Cantekin som arbetar för en organisation i Istanbul som bygger upp nätverk av frivilliga som kan hjälpa till vid en jordbävning.
– Se på orkanen Katrina som förstörde stora delar av New Orleans. Där visste de på förhand när den skulle komma och vilken del av kusten den skulle slå till mot. Trots det kunde de inte hantera katastrofen.
Och till skillnad mot orkaner går jordbävningar inte att förutse. För Turkiets del skulle en jordbävning i Istanbul inte bara vara en tragedi på ett mänskligt plan, utan också kasta landet in i en ekonomisk kris. Istanbul med omnejd står för hälften av Turkiets bnp. Tre fjärdedelar av den inhemska banksektorn är koncentrerad till staden och regionen står för närmare 60 procent av de statliga skatteintäkterna.
Tusentals döda väckarklocka
Under Marmarasjön, mellan Medelhavet och Svarta havet, löper den förkastningsspricka som när som helst kan sätta berggrunden i rörelse. Trots att sprickan är känd sedan många hundra år tillbaka och trots att Turkiet regelbundet drabbas av jordbävningar var Istanbul länge oförberett.
Myndigheterna insåg allvaret först för 15 år sedan, efter att Kocaeli, strax öster om staden, drabbades av en jordbävning med magnituden 7,6. Drygt 18 000 människor omkom.
I decennier har inflyttningen till Istanbul varit hög och de som kommit hit har snabbt behövt tak över huvudet.
– Ett envåningshus byggt på 60-talet kunde mycket väl växa till att bli ett femvåningshus på 80-talet trots att dess grund är konstruerad för ett betydligt mindre hus. Det är mycket farligt, säger Cantekin som har en ficklampa bredvid sin telefon och en hjälm på en hylla bakom sig om det värsta skulle inträffa.
Vartenda hus ska säkras
Turkiska myndigheterna har tillsammans med Världsbanken redan gjort en hel del för att säkra Istanbul: De har exempelvis skärpt bygglagarna, infört en obligatorisk jordbävningsförsäkring och sjösatt ett gigantiskt program för att jordbävningssäkra alla stadens byggnader. Redan nu är de flesta skolor och sjukhus förstärkta, men med så många byggnader kommer arbetet att ta årtionden.
– Vi har genomfört enorma förbättringar sedan 1999, men tror jag att vi gjort tillräckligt? Svaret är nej. Folk har en förmåga att glömma risken, säger Cantekin.