Desperat Ukrainadiplomati i Moskva
Frankrikes president François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel mötte Rysslands president Vladimir Putin på fredagskvällen för att diskutera en fredlig lösning på konflikten i östra Ukraina. En tillfällig vapenvila har utlysts i Debaltseve så att civila kan fly våldet.
Samtalen i Moskva på fredagen var det senaste i raden av försök att hejda konflikten. En dag tidigare hade Frankrikes och Tysklands ledare rest till Ukraina, vars styrkor strider mot proryska rebeller i landets östra del. Med sig hade Merkel och Hollande ett förslag på en ny fredsplan.
På frågan om hur samtalen gick då sade Hollande att det var "det första steget". Merkel framhöll att det var oklart om mötet i Moskva kan mynna ut i vapenvila — eller ens till ytterligare förhandlingar.
I ett uttalande på sin hemsida uttryckte Ukrainas president Petro Porosjenko förhoppningen att Ryssland "har ett intresse" av en fredlig lösning. Från den ryska sidan säger Rysslands Parisambassadör att det "inte är ett sista försök, men inte långt därifrån".
Följer Minsk-avtal
Det nya initiativet följer en redan befintlig fredsplan som slöts i Vitrysslands huvudstad Minsk, men som inte lyckats stoppa konflikten. Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) efterlyser något liknande, men med konkreta resultat.
- Något som bidrar till avspänning och minskat lidande i östra Ukraina, säger Wallström till TT.
Hollande har beskrivit planen som en överenskommelse som alla sidor kan enas om, men att planen samtidigt "behåller Ukrainas territoriella integritet". Hur det går ihop har dock inte framkommit i detalj, och efter tidigare diplomatiska misslyckande uttrycker många experter viss skepsis.
- Det finns inget som en territoriell integritet i Ukraina som alla håller med om. Man kan lika gärna säga att det bygger på att enhörningar styr landet, säger James Nixey, chef för tankesmedjan Chatham Houses Rysslandsprogram, till TT.
Kan skicka vapen
I hopp om att sätta press på Ryssland har det från amerikanskt håll kommit förslag om att skicka vapen till ukrainska styrkor. De ukrainska styrkorna är hårt pressade av rebeller, som enligt väst har direkt stöd från Ryssland, även om en tillfällig humanitär vapenvila på fredagen utlystes i staden Debaltseve, för att civila ska kunna få hjälp att ta sig ut.
På fredagen sade Kerry att president Obama "snart" skulle bestämma sig om vapenleveranser, men en talesperson för Vita huset sade enligt Reuters att ett sådant beslut skulle kunna öka blodutgjutelsen. Förslaget förargar Ryssland, men samtidigt kan det passa in i Kremls narrativ, enligt Lilia Shevtsova, expert vid tankesmedjan Brookings.
- Ryssland kommer att utnyttja själva möjligheten för att hävda att väst och USA förbereder en aggressiv attack, säger hon till TT.
- Men jag tror att Kreml fortfarande har en grad av pragmatism och Kreml kommer att börja fundera på andra sätt att undergräva Ukraina utan direkt militär inblandning.