Schyman: Finland behöver ett feministiskt parti
Jämställdhet är ingen privat köksbordsfråga, det är en samhällskonflikt, menar feministikonen Gudrun Schyman som i dag gästar Helsingfors.
Det är ont om män i salen när Gudrun Schyman besöker Helsingfors för seminariet "Jämställdhetens framtid avgörs i dag". De flesta som kommit för att lyssna är kvinnor, något som Feministiskt Initiativs (Fi) partiledare beklagar. Schyman hade gärna sett fler män i publiken.
Hon är övertygad om att även Finland så fort som möjligt borde få ett feministiskt parti.
– Och inte bara Finland, utan alla länder. Allt för många betraktar fortfarande inte feminismen som "riktig politik". När det i själva verket handlar om mänskliga rättigheter.
Hur ska mobiliseringen ske i Finland?
– Det är inget konstigt alls, förändringen sker genom folk- och opinionsbildning. Jämställdhet är ingen privat köksbordsfråga, det är en samhällskonflikt. Vi måste konstatera att frågorna fortfarande sätts på undantag av de befintliga partierna. Därför är det viktigt att själv skapa den makt som behövs.
Det har tagit Feministiskt Initiativ tio år att komma dit man är i dag, med en växande medlemskara på 22 000 personer och Sveriges just nu tredje största ungdomsförbund. Enligt Schyman ser processen ut precis på samma sätt som när miljöfrågorna sattes på agendan under tidigt 1980-tal.
Sakkunniga som tidigare jobbat för miljöorganisationer mobiliserade sig och tvingade så resten av politikerna att läsa på.
– När miljörörelsen kom stod det snabbt klart att kunskaperna inom politiken inte räckte till. I dag är det ingen som påstår att hållbarhet inte skulle vara relevant. Jämställdhet kommer att bli lika självklart om tio år. Inte bara i Sverige utan i alla länder.
Fortfarande har Fi ändå få äldre medlemmar. Hur ska ni nå ut till fler?
– Vi har aldrig riktat in oss på en specifik grupp kvinnor. Vi vänder oss till dem som står oss närmast. Sedan handlar det om att ta till sig ny kunskap. Fortfarande är Fi som parti väldigt vitt eftersom vi lever i länder som bär på starka koloniala idéer.
Vilka frågor måste Fi bli bättre på för att komma in i maktens centrum?
– Vi måste jobba för att fler ska förstå att vi inte är ett ensaksparti. Plattformen för Fi har formats av människor som tidigare engagerat sig i antirasism, hbtq-frågor och fredsrörelsen. När vi ställde upp i valet kom fler med, sådana som inte känt sig hemma i politiken tidigare men som är trötta på könsstereotyper och som ser hur kvinnohat och sexism går hand i hand med rasism och homofobi.
Hur skulle Fi klara sig utan dig?
– Jag blir mindre viktig ju mer vi växer. Det ser syns inte minst i medierapporteringen. I början var jag överallt medan partiet syntes mindre. Nu är det tvärtom så jag känner mig lugn. Jag är viktig för partiet tills vi kommer in i riksdagen, vilket sker 2018.
Fortfarande är det ändå bara Gudrun Schyman som har parlamentarisk erfarenhet på riksnivå. Något hon försöker åtgärda genom utbildning, som i dag.
– Skillnaderna mellan Finland och Sverige är inte jättestora. Visst har vi kommit längre i debatten men ju närmare vi tar oss de parlamentariska stolarna desto mer pratas det om frågorna. Det syntes inte minst i den svenska valrörelsen: vi som hade de minsta resurserna gjorde det största politiska intrycket. Alla pratade om oss.
Och hur ser feminismen i Norden ut om tio år?
– Då är Fi ett självklart parti, med stöd i det stora intresse som finns redan nu i hela Norden. Vårt mål är att åtminstone sju länder ska ha listor i nästa Europaparlamentsval och att de ska samla så många väljare att vi kan bilda en egen grupp. Det är ingen idé att tveka eller vara rädd, särskilt nu när det blåser högervindar. Allt det där är ju till för att vi ska ta ett steg tillbaka och då gäller alltid att ta ett stort steg framåt.