Ryssland stöder strategiskt viktiga bolag
Det finns protektionistiska element i det krisprogram för ekonomin som den ryska regeringen presenterade förra veckan. Programmet ska kompletteras före första april, bland annat med reformer och konkreta åtgärder.
En av tankarna bakom det ryska ekonomiska krisprogrammet är att få fart på den inhemska produktionen, men också att slå vakt om stabiliteten i samhället och åstadkomma en hållbar tillväxt på sikt. Målsättningarna är inte lätta att nå, det medgav också premiärminister Dmitrij Medvedev då han presenterade programmet.
– Krisprogrammet är mycket likt det den ryska regeringen presenterade vid den ekonomiska nedgången 2009, säger professor Pekka Sutela.
Sutela konstaterar att situationen ändå nu skiljer sig från den 2009. Då återhämtade sig den ryska ekonomin snabbt igen, den här gången är tillväxten också på sikt i bästa fall moderat när den väl kommer i gång igen.
En av de första åtgärderna den ryska regeringen planerar att vidta är att ge strategiskt viktiga företag statligt stöd. Samtidigt har regionerna blivit ombedda att se över vilken status de strategiska företagen i det egna området har.
Det här ser Sutela som en problematisk procedur.
– När myndigheter ska besluta om vilka företag som är strategiskt viktiga och ska stödas och vilka som ska lämnas åt sitt öde blir det frågan om ett förfarande där korruption väldigt lätt kommer in, säger han.
Främja egna produkter
Att öka den inhemska produktionen ser Sutela också som besvärligt. Det finns inte speciellt mycket lös produktionskapacitet inom den ryska industrin som snabbt skulle gå att ta i användning. Tillväxten i den ryska industrin kom i fjol nästan uteslutande produktion i anslutning till militära anskaffningar. Det gäller inte bara vapen, utan också till exempel lastbilar.
I programmet från förra veckan heter det att rysk industri ska främjas om den erbjuder produkter som kan ersätta utländska.
Men Sutela ser inga skäl till att utländska företag med produktion i Ryssland skulle få problem i och med det nya krisprogrammet. Fabrikerna i utländsk ägo erbjuder arbetstillfällen och de köper också gärna ryska komponenter till sina produkter, så här finns inga motstridiga intressen, tycker han.
Protektionistiska element för att skydda den egna produktionen finns det däremot i programmet, menar professorn. Det gäller inte bara industrin, utan också produktionen av livsmedel som president Vladimir Putin talade om redan i höstas.
– Att bygga upp en större livsmedelsproduktion är inget som låter sig göras snabbt också om Ryssland hade ett gott skördeår i fjol. Kor, tjurar och andra husdjur behöver tid på sig för att växa och då det gäller livsmedel är det också frågan om vilka produkter konsumenterna vill ha.
Att tillsätta arbetsgrupper för regionerna ser Sutela som något naturligt. Det är regionerna som ska garantera stabiliteten i samhället och se till att det sociala skyddsnätet fungerar. Trots alla nedskärningar i den ryska budgeten har den sociala tryggheten tills vidare lämnats orörd.
Oljepriset viktigt
Medvedev uppmanade vid sin presentation av krisprogrammet regionerna att dessutom lätta på beskattningen för att på så sätt uppmuntra till investeringar. Med nya investeringar växer den framtida skattebasen, påpekade han.
Det ryska krisprogrammet ska finansieras med medel ur oljefonderna, reservfonder landet byggt upp under goda ekonomiska tider med högre oljepris. Hur mycket medel man kan ta ur fonderna och hur långt pengarna räcker beror enligt Sutela på flera faktorer. De västliga sanktionerna är bara en liten del av helheten.
– Hur oljepriset och det världspolitiska läget utvecklas är viktigt. Sedan måste Ryssland också överväga hur lågt de vill se sin valutareserv sjunka, säger han.
Det krisprogram den ryska regeringen publicerat innefattar totalt 60 punkter för att få ekonomin på fötter. Programmet har fått kritik för att vara alltför abstrakt och för att inte innehålla några strukturella reformer. Exakt vad det kommer att kosta klarnar när konkretare åtgärder publiceras under februari och mars.
Begränsningar. Ryska Sberbank har begränsat uttagen av kontanter för att förmå sina kunder att använda kort i stället. Samtidigt stiger låneräntorna och den svaga rubeln gör köp av utländska valutor dyra.