Wahlroos, Siilasmaa, Bergh i styrelsetoppen
Björn Wahlroos, Risto Siilasmaa, Kaj-Gustaf Bergh, Anne Brunila, Mikael Lilius och Kari Stadigh är sex i topp i finländska styrelseinkomster. Men finländska styrelsearvodena är blygsamma i en internationell jämförelse, visar en utredning från Centralhandelskammaren.
Stora börsbolag där majoriteten av aktierna är privatägda betalar förhållandevis bättre arvoden till sina styrelsemedlemmar än statliga bolag. Bäst betalar stora börsbolag där det finns styrelsemedlemmar också från andra länder än från Finland, visar Centralhandelskammarens utredning från mars i fjol.
Enligt utredningen är styrelseuppdragen i finländska börsbolag också rätt väl fördelade på olika personer. År 2013 hade börsbolagen totalt 757 styrelseplatser fördelade på 652 olika personer.
Det finns ändå personer som både sitter i många styrelser och följaktligen också får stora arvoden. Hbl:s genomgång är inte heltäckande, men visar ändå på att styrelseproffs som jobbar i flera olika styrelser tjänar stora summor per år. De summor som nämns här gäller i de flesta fall 2014, i de fall företagen inte redovisat de siffrorna på sin hemsida gäller arvodet från 2013.
Styrelsearvodena är skattepliktig inkomst.
Björn Wahlroos som sitter som ordförande i finanskoncernerna Nordeas och Sampos styrelser samt för ordet i skogsjätten UPM fick i fjol 594 000 euro bara för de här uppdragen. Nokias och F-secures styrelseordförande Risto Siilasmaa tjänade 495 000 euro på sina åtaganden.
Nokia är det finländska börsbolag som överlag betalar de högsta styrelsearvodena, trots att de varit oförändrade de senaste sju åren. Nokias styrelse är också internationell, av nio medlemmar är fyra finländare. Styrelsens ordförande får ett årligt arvode på 440 000 euro, vice ordförande får 150 000 euro och en vanlig styrelsemedlem 130 000 euro.
Flera över 200 000
Konstsamfundets vd och KSF Medias styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh har också en rad andra tunga styrelseuppdrag. Som ordförande i Stockmann och Sponda, vice ordförande i Wärtsilä och medlem bland annat av styrelserna för Fiskars och Ramirent tjänar Bergh totalt över 300 000 euro per år i styrelsearvoden.
Fortums tidigare vd Mikael Lilius är ordförande för styrelserna i två stora börsbolag, Wärtsilä och Metso. De uppdragen inbringade i fjol 220 000 euro. Lilius är dessutom styrelseordförande i sjukvårdskoncernen Mehiläinen och sitter i styrelsen för bankirfirman Evli. De två bolagen uppger inte på sina hemsidor vad styrelsemedlemmarna får i ersättning.
Fortums tidigare kommunikationsdirektör Anne Brunila sitter i en lång rad börsbolags styrelser. Med uppdrag i Sampo, Kone, Sanoma och Stora Enso har Brunila en inkomst på 235 000 euro. Också Sampos koncernchef Kari Stadigh med styrelseuppdrag i Nokia och Nordea tjänar över 200 000 euro i arvoden.
Lukrativ kommitté
Skogsjätten UPM-Kymmene är näst Nokia ett av de bolag som betalar sina styrelsemedlemmar bäst. Vid sidan av styrelseuppdrag ersätter börsbolagen också medlemmarna i sina olika kommittéer, i allmänhet med mindre arvoden. Enligt UPM:s hemsida får ändå ordförande för revisionskommittén ett årsarvode på 120 000 euro, eller lika mycket som styrelsens vice ordförande.
Revisionskommitténs ordförande är vd för Finansbranschens centralförbund Piia-Noora Kauppi. Kauppi är också styrelsemedlem i UPM och för de både uppdragen lyfter hon totalt 195 000 euro per år.
Centralhandelskammaren utredning från i fjol visar att de flesta som sitter i ett börsbolags styrelse har bara ett styrelseuppdrag. 60 personer har två styrelseplatser, av dem är 40 män. Tre styrelseplatser innehas av tolv personer, fyra platser av fem personer, medan bara en man innehar fem styrelseposter.
Begränsa uppdrag
– I Finland har antalet styrelseplatser per person inte begränsats, enligt den allmänna förvaltningskoden för börsbolag är det avgörande att en styrelsemedlem har tid för alla de uppdrag han eller hon åtar sig, säger Centralhandelskammarens vice vd Leena Linnainmaa.
För statsbolagens del har ändå en begränsning av antalet styrelseplatser diskuterats, uppger Linnainmaa. Det gäller också för börsbolag med statlig majoritet.
I stora börsbolag fick en styrelsemedlem 2013 mellan 130 000 och 12 000 euro i årsarvode. Medeltalet låg enligt handelskammarens utredning på knappt 51 000 euro. Det är moderata ersättningar i en internationell jämförelse, konstaterar Linnainmaa. Medeltalet för en styrelseordförande är knappa 108 000 euro per år.
– Arbetet med att förnya förvaltningskoden har just börjat och frågor kring antal styrelseplatser och ersättningar kommer säkert att diskuteras i det sammanhanget, säger hon.
Frågan om att begränsa antalet styrelseplatser för en och samma person förs också på annat håll i Europa. Bland annat i Tyskland och Danmark vill man också undvika att direktörer i stora bolag också har flera styrelseposter.
– Det är bra att frågan diskuteras öppet och att man är medveten om problematiken. Framför allt ska frågan diskuteras med utgångspunkt i att en person ska ha tid med de uppdrag den åtar sig. Det är klart att till exempel ett styrelseproffs har tid på ett annat sätt än en direktör i ett företag som kanske har egna problem att tampas med, säger Centralhandelskammarens vice vd.
Frågan om styrelsearvoden aktualiserades av Fortums och Neste Oils planer på att höja sina ersättningar vid bolagsstämmorna i vår. Båda har statlig majoritet och arvodena i dem ligger under medeltalet för stora börsbolag. Ministern med ansvar för ägarstyrning Sirpa Paatero (SDP) säger ändå nej.