Skrattet har återvänt till ebolans näste
Hoppet spirar i Västafrika efter att antalet nya fall av ebola har minskat dramatiskt. Atmosfären är optimistisk, säger Leena Lindqvist på Kyrkans utlandshjälp i Liberia, men säger att faran inte är över.
Atmosfären har förändrats betydligt på några månader, säger Leena Lindqvist, regionrepresentant för Kyrkans utlandshjälp i Västafrika och stationerad i Liberia.
– När jag kom hit i oktober var alla trötta och hade sorgsna ögon. De kände sig åsidosatta och isolerade; flygbolagen minskade sina flygningar hit och folk vågade inte resa. Redan i december började läget förändras, människor rörde sig ute mera och trafiken började normaliseras. Nu är hopplösheten borta och man hör till och med skratt igen.
De nya fallen av ebola har minskat dramatiskt jämfört med de allra värsta veckorna. Då rapporterade Liberia över 300 nya fall i veckan och Sierra Leone över 500. De senaste tillgängliga siffrorna från Världshälsoorganisationen WHO är två veckor gamla men talar ett tydligt språk: 8 nya fall i Liberia, 20 i Guinea och 117 i Sierra Leone.
– Det är väldigt positiva nyheter att smittan minskar i alla tre länderna. Det här är ett område där människor rör sig mycket över gränserna så det är ingen idé att ordna stor fest när smittan försvinner från Liberia om den fortfarande finns i grannländerna, säger Lindqvist.
Försvinner inte
Liberias informationsminister Lewis Brown vädjade på en presskonferens förra veckan till givarländerna att inte glömma bort Västafrika bara för att läget nu verkar bli bättre.
– Det skulle vara ett kolossalt misstag att överge Liberia och våra grannar och tro att allt är gjort. Då kommer vi att förlora liv som kunde ha räddats, sade han enligt The Guardian.
Också FN:s specialsändebud för ebola, David Nabarro, har i offentligheten vädjat för att givarna ska betala de kring 450 miljoner euro de lovat, men ännu inte betalat ut.
– Nästa steg är att bli ett samhälle av detektiver som reser vida runt i de drabbade länderna och försöker granska alla vrår för att hitta de som har ebola eller misstänks ha det, sade FN:s specialsändebud för ebola, David Nabarro förra veckan.
Utrikesministeriet meddelade i tisdags att Finland beviljat ytterligare en miljon euro i humanitärt bistånd till Röda Korset för kampen mot ebola.
– Nu när ebola finns i landet är det alltid en risk att den blossar upp igen. De första fallen i Kongo rapporterades 1974 och det kommer hela tiden nya utbrott. Läget är inte heller över här och det finns samhällen där vi inte vet om människor dött av ebola eller något annat, säger Lindqvist.
Kyrkans utlandshjälp fick förra veckan över en halv miljon euro av USA:s biståndsmyndighet USAID och brittiska Mercy Corps för att fortsätta sitt arbete med att informera om ebola. Över hälften av liberianerna ska få bättre ebolakunskap.
– Vi börjar alltid med ett möte i varje samhälle. Sedan utbildar vi en specialgrupp av frivilliga som går runt i samhället och sprider kunskap och delar ut till exempel hinkar och klor för effektiv handtvätt.
Lindqvist har varit med på de första mötena som hålls i byar och säger att människor är väldigt rädda.
– När de inte vet hur ebola smittar lever de i stor rädsla. Den osynliga ebolasmittan kommer och dödar och någon säger: Tvätta händerna. Det lindrar rädslan när de förstår och vet mera.
Få grunden i skick
Världsbankens chef Jim Yong Kim varnade natten till i går för att världen är farligt oförberedd för framtida dödliga pandemier, som ebolautbrottet i Västafrika.
– Vi måste se till att antalet nya fall faller till noll i det här utbrottet. Men samtidigt måste vi förebereda oss för framtida pandemier som kan vara ännu dödligare och smittsammare. Vi måste lära oss lektionerna från ebolautbrottet, sade han i Washington.
Världsbanken jobbar med Världshälsoorganisationen, FN och försäkringsbolag för att skapa en pandemifond – ett närmare förslag ska presenteras inom de närmaste månaderna.
Leena Lindqvist på Kyrkans utlandshjälp i Monrovia säger också att det är A och O att få bashälsovården i skick – och att man måste satsa på det.
– Läget blev så dåligt just för att hälsovården och administrationen överlag var så dåligt. Nu måste man undersöka orsakerna till att det gick så här.
Hon påminner om att Liberia före ebolakrisen slog till hade i medeltal en läkare per 70 000 invånare medan siffran i Europa är omkring en läkare per 500 invånare.
Hon säger att man under det akuta ebolaläget har glömt bort allt annat.
– Under det senaste halvåret har inga barn i Liberia vaccinerats för hälsovården har inte kunnat ta hand om det, och det öppnar för andra hälsoproblem. Nu måste man stärka hälsovården överlag och utbildningen för att få utbildad personal.