"Vi borde följa Sveriges exempel"
– Sverige har en helt annan dynamik än Finland. Där vågar man ta risker och prova på nytt. Därför går det så mycket bättre för Sverige. Vi är mera fjättrade av byråkratiska bestämmelser, säger Tuomas Pöysti på revisionsverket.
Inför vårens riksdagsval är buden många om hur stora nedskärningar som måste göras i statsfinanserna. President Sauli Niinistö har efterlyst sparlistor av alla partier. HBL valde att gå upp till högsta chefen för Statens revisionsverk, Tuomas Pöysti, för att fråga hur allvarligt läget är.
- Född 1970.
- Jur.dr. 1999.
- Anställd vid Finansministeriet 1999–2004.
- Controller vid statsrådet 2004–2006.
- Generaldirektör för Statens revisionsverk 2007–
– Budgetunderskottet för stat och kommun är nästan sju miljarder euro. Åtminstone två tre miljarder euro borde fås bort, och då räknar jag optimistiskt med att konjunkturläget förbättras.
Fyra miljarder blir kvar. Är det ok?
– Jo, resten kan åtgärdas med strukturella förändringar och så får man hoppas att ekonomin skjuter fart.
Du är optimist?
– Jo, Finland kan inte spara sig till döds. Vi måste aktivera folk och få hjulen att snurra och då kan vi inte bara spara.
Hur mycket kan skatterna höjas?
– Nuvarande regerings linje var fifty-fifty, skatterna skulle höjas lika mycket som utgifterna skulle skäras ned. Man har inte nått det resultatet eftersom en del nedskärningar drabbat kommunerna som tar igen skadan med höjd kommunalskatt.
– Skatterna kan inte längre höjas, framför allt inte beskattningen på arbete. Däremot kan man nog öka skattetrycket på konsumtion. Man kunde frångå sänkt moms på vissa varor som livsmedel.
När borde Finland nå budgetöverskott och kunna betala tillbaka på statsskulden?
– Det är inte realistiskt att tänka sig ett överskott. Nu måste vi balansera budgeten så att skulden inte växer.
Ska skulden i all evighet bara skjutas framför oss?
– Teoretiskt kan man skjuta en statsskuld framför sig i all oändlighet, men det är inte vettigt. Det viktiga är att skulden inte växer så att vi förlorar vår rörelsefrihet med tanke på oförutsedda händelser som en konjunkturchock.
Större flexibilitet
Vilka sparåtgärder borde vidtas nästa valperiod?
– Jag vill inte gå in på en detaljerad lista, för det är politikernas sak. Men kommunernas lagstadgade uppgifter bör skäras ned med en miljard euro. Hittills har man fått bort utgifter för 400 miljoner euro, men mycket mera behövs.
– Det är svårt att gallra bland alla behjärtansvärda ändamål, men till exempel tandvården som utvidgades att gälla också alla vuxna kunde omprövas. Man kan också fråga sig om vi har råd med den subjektiva rätten till dagvård. Men det viktiga är att minska på normer och skapa större flexibilitet i välfärdsstatens service.
Vilka sociala förmåner kan man ifrågasätta?
– Arbetslöshetsskyddet borde reformeras så att vi har en grunddel som kompletteras med en inkomstbunden del. Den som vill ha ett starkare skydd kan ytterligare ta en privat, frivillig arbetslöshetsförsäkring.
Säger inte facket automatiskt nej till alla försämringar i arbetslöshetsskyddet?
– Du ska minnas att arbetsmarknadsparterna kunde nå en överenskommelse om pensionsuppgörelsen även om det skedde efter lite krångel. Man uppvisade ändå större handlingskraft än vad regeringen lyckats med i sina stora projekt.
– Ska arbetslivet förnyas måste initiativet tas av arbetsmarknadsparterna. Jag hoppas de antar rollen som en förnyande kraft. Med att hålla fast vid det gamla kommer man inte framåt.
Tror du facket frivilligt avstår från uppnådda förmåner?
– Pensionsuppgörelsen var en reform som innebär försämringar med en hel procent. Det är en viktig reform, och facket är med.
– De ekonomiska realiteterna är tuffa. Gör man inte själv upp om reformer på arbetsmarknaden så ingriper regeringen, sannolikt efter att arbetslösheten skjutit i höjden. Redan nu gör man på privata företag upp i godo för att rädda jobben. Jag ser inget hinder för att man i ett större sammanhang kan hitta nya lösningar för att rädda sysselsättningen.
Svenskarna modigare
Vad har Sverige och Tyskland gjort bättre än vi?
– De har genomfört strukturella förnyelser som vi har framför oss. Sverige står oss närmare, Finland borde lära av svenskarna. Vi brukar kritiskt säga att man i Sverige har en diskuterande kultur. Det är sant, men följden är att svenskarna modigt vågar prova på nytt, går det fel så korrigerar man. Vi är mycket stelare.
– I Sverige har man till exempel bundit löner till produktiviteten. Också i offentliga sektorn och i akademiska branscher har man frångått allmänna lönepåslag. I stället har man en lönepool som fördelas av arbetsgivaren enligt produktivitet. Det tvingar arbetsgivaren att motivera sina beslut. På det sättet har man fått bättre chefer och en helt annan, bättre dynamik.
– I Sverige tillåts individuella lösningar i mycket större utsträckning än hos oss och byråkratin har luckrats upp. I svenska tåg och i tunnelbanan kan privata företag skriva ut böter. Hos oss får bara statliga tjänstemän bötfälla. Det enda som gått fel i Sverige är privatiseringen av skolorna. Privatskolorna har misslyckats med lägre kvalitet som följd, säger mina svenska kolleger.
Vad har Tyskland gjort bättre?
– Tyskland förnyade också arbetslivet. Villkoren för praktikplatser luckrades upp, det har fungerat bra. Nackdelen är att lönenivån sänktes. Tack vare hård konkurrens hålls prisnivån nere i Tyskland. Alla som reser där vet att mat och dryck är mycket billigare än hos oss. Sverige tar nu efter med åtgärder som gynnar en sund tävling. Vi borde göra lika.
Målen går i arv
Vad lämnar nuvarande regering efter sig som förblir ogjort?
– Man skrev i regeringsprogrammet att tyngdpunkten skulle vara på strukturella förnyelser. Till största delen får nästa regering ärva de målen. Pensionsreformen är egentligen det enda man genomfört, och i den frågan hade regeringen ingen central roll.
– Social- och hälsovårdsreformen har nått längst, men den ska godkännas av riksdagen. Och många problem återstår innan så kan ske.
Hur stort hot mot vår ekonomi utgör Ukrainakrisen?
– Det är mera ett politiskt än ett ekonomiskt hot. För Finland är handeln med EU viktigare. Risken finns att Europa nu hamnar i kläm mellan Ukrainakrisen i öst och islamisk terror i väst. Följden kan bli att tillväxten avstannar, Finlands handel med Ryssland minskar och handeln med EU stampar på stället. Inte bra.
Vad kan det lägre oljepriset medföra för goda nyheter?
– Billig olja borde vara en bra sak. Och så är det för många andra länder, men inte nödvändigtvis för oss. Billig olja betyder ett fattigare Ryssland. Det är illa på många sätt, också säkerhetspolitiskt.
– Vi planerar stora satsningar på cleantech och på miljövänlig teknologi som gynnar förnybara energikällor. Den billigare oljan minskar efterfrågan på det.