”Odlingarna är en miljökatastrof”
– Situationen är schizofren: palmoljan har många fördelar, men den är den allra största orsaken till att Indonesiens regnskogar försvinner, säger Aleksi Heiskanen på WWF.
När man färdas längs Sumatras gropiga vägar är det inte regnskogar som möter blicken, utan raka rader av robusta oljepalmer. Skogsavverkningen i Indonesien har under de senaste åren varit snabbare än i någon annan del av världen. Samtidigt har landet seglat upp som den tredje största växthusgasutsläpparen efter Kina och USA.
Orsaken är framför allt att tropiska våtmarker dikas och röjs för att ge plats för nya odlingar. När de tjocka torvlagren torkar upp frigörs gaserna som bundits där.
Ofta röjs de nya odlingsmarkerna genom att helt enkelt elda upp allt som finns i vägen. Det resulterar i okontrollerade skogsbränder som skapar sådana rökridåer över Sumatra att flygtrafiken måste inställas.
”Värre än kol och olja”
Den växande globala efterfrågan på palmolja är delvis ett resultat av en strävan efter att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Men miljöorganisationer har redan i flera år framhållit att helhetsskadorna på naturen i själva verket blir ännu större då tropiska skogar omvandlas till palmplantager än då man använder fossila bränslen.
Greenpeace beskriver situationen som ”katastrofal” för den indonesiska biodiversiteten. På Sumatra finns fortfarande orangutanger, tigrar, noshörningar och elefanter, som alla är akut utrotningshotade.
Bojkott ingen lösning
Men det finns också mekanismer för att hejda skogsskövlingen. Den viktigaste är Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO). Odlare, förädlare och köpare som är med i RSPO förbinder sig till att palmoljan ska vara producerad på ett hållbart sätt. Det innebär bland annat att inga nya regnskogsområden ska huggas ner.
– Vi kräver inte en bojkott, utan jobbar för att öka och effektivera miljöcertifieringen av oljan, säger Aleksi Heiskanen, sakkunnig i skogsbruksfrågor på WWF Finland.
Men också miljöcertifieringen får kritik: i ett land som Indonesien där korruptionen är utbredd uppges det vara möjligt att köpa sig ett certifikat också om produktionen inte tål dagsljus.
Det finländska statliga bolaget Neste Oil hör globalt till de största köparna av certifierad palmolja. Simo Honkanen, ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor, säger att Neste Oil har stenkoll på varifrån deras olja kommer.
– Vi köper allting direkt av producenterna, och vi kontrollerar hela tiden under vilka förhållanden oljan produceras.
Trots det pekades en av Neste Oils underleverantörer i höstas ut för att använda barnarbetskraft på sin plantage.
– Vi fick aldrig veta vilken plantage man riktigt syftade på. Vi har nolltolerans för såväl barnarbetskraft som skogsskövling, säger Honkanen.
En undersökning som Finnwatch gjorde i Malaysia avslöjade också tecken på tvångsarbete och människohandel på plantager som Neste Oil anlitar.
– RSPO kommer till korta när det gäller att övervaka de anställdas rättigheter, säger Sonja Vartiala, verksamhetsledare på Finnwatch.
Energibranschens palmoljeproduktion styrs ändå av betydligt strängare miljö- och hållbarhetsdirektiv än de som gäller för oljan som går till livsmedel och kosmetik.
– Därför är de andra finländska företagens kopplingar ofta ännu mer problematiska än Neste Oils. Största delen av företagen har inga möjligheter att spåra oljans ursprung, säger Vartiala.