Syriza lockar besvikna greker över klassgränserna

ATEN Skeppsredaren som öppnar dörren till sitt 425 kvadratmeter stora hus mitt i Aten är rejält arg och skräder inte orden.

– Grekland är Europas ekonomiska försökskanin, men experimentet misslyckades och grekiska folket går på knäna, säger mannen som ändå inte vill framträda med namn i intervjun utan bara initialerna MT.

Det rederi som hans far och farbror startade för över 50 år sedan – ett litet fungerande familjeföretag – är snart ett minne blott.

– Självmorden liksom skilsmässor och familjevåld ökar samtidigt som födslarna minskar. Nu måste trenden brytas och medelklassen få återupprättelse. Något måste hända. Jag ska rösta på Syriza, säger han.

MT medger att han inte är den typiske vänsteranhängaren.

– Men jag är inte ensam, mina konservativa vänner byter nu sida för de hyser ett starkt förakt för högerpartiet Ny demokratis ledare Antonis Samaras som förrådde sitt land och blev Merkels knähund.

Väljarna byter

Alexandros Bistis, statsvetare och ledamot av Syrizas centralkommitté bekräftar att den typiska bilden av vänsteranhängaren har förändrats de senaste åren. Från att tidigare ha varit arbetare, statsanställda och arbetslösa är nu Syrizas väljare unga, välutbildade från storstäderna med en större procent kvinnor än män. Och alltfler osannolika väljare som MT.

25-åriga Lina Bakalexi kommer från landsbygden där man traditionellt alltid röstat på socialdemokratiska Pasok eller Ny Demokrati, men under studierna i Thessaloniki kom hon i kontakt med vänsterns ungdomsförbund.

Nyutexaminerad, nyinflyttad till Aten och mitt i den ekonomiska krisen var jobbet som servitris det enda hon kunde få. Efter tre år och otaliga ansökningar har hon nu ett jobb på ett it-företag.

– Äntligen får jag mina sociala avgifter betalda, en bra lön och jag känner mig inte utnyttjad.

Hennes pappa är journalist på en landsortstidning och hans lön har minskat till 500 euro.

– Han tjänar mindre än jag, det är obegripligt orättvist och jag har övertygat mina föräldrar att också rösta på Syriza, för de har i alla fall solidaritet med folket.

Lägenhetskompisen Anna Zotou är ett par år äldre. Efter en magistersexamen i London flyttade hon hem igen och efter år av obetalda praktikjobb arbetar hon nu frilans som stylist för reklamfilmare.

27-åriga Daphne Papathanasopoulou, som sadlade om till smyckedesigner efter avslutad socionomutbildning, ärvde en minimal etta av sina morföräldrar som hon nu betalar över 700 euro i skatt för. Precis som för Zotou, vars egenföretagaravgifter är övermäktiga vissa månader, hjälper föräldrarna till att betala.

– Naturligtvis håller vi inte med om allt som Syriza säger, men det finns faktiskt inga alternativ, säger Bakalexi och Papathanasopoulou.

Tillfälligt blev tung börda

Fastighetsskatten hör till de hetaste ämnena i valkampanjen. Införd som en tillfällig intäktshöjande åtgärd blev den permanent och en tung börda för de flesta greker, som alltid sett fast egendom som en investering och trygghet.

Syriza lovar nu att avskaffa skatten och i stället lägga bördan på de stora fastighetsmogulerna, men har inte svarat på om kyrkan också ska betala.

Skeppsredaren MT inser naturligtvis att det skulle vara till hans nackdel om Syriza genomförde allt de lovar, det vill säga skattehöjningar för höginkomsttagare och fastighetsägare. Han anser att det är värt priset för att få bukt med korruptionen och oligarkin som härskar i Grekland i dag.

– Korruption har alltid funnits i Grekland, men Pasok och ND gjorde det till en konstart. Dessutom är jag småfisk i jämförelse med hajarna som äger hundra fastigheter, så jag oroar mig inte, säger han.

Tillbaka till tonårslivet

Väninnorna ser mer till sin lilla värld:

– Vi hade ju drömt om ett bra jobb, lägenhet, kanske en sambo, gymkort, uteliv och resor. Se hur det blev: Vi har halkat tillbaka på någon slags tonårsnivå. Vi bor hos våra föräldrar, vi äter hos mamma, får fickpeng av pappa och har ett begränsat privatliv. Men missförstå oss inte, vi är evigt tacksamma mot familjen när samhället svikit oss, säger de.

Frågan är inte längre om Syriza som första vänsterparti någonsin i Grekland, kommer att vinna, utan hur de kommer att regera. Både de unga kvinnorna och skeppsredaren är oroade över att om Syriza inte lyckas genomföra med vad de lovar – då kommer det att bli väldiga protester och fullständig kaos i landet.
 

Grekisk statskassa snart tom

• Utan utbetalningar av nya nödlån får den grekiska staten akuta problem att sköta amorteringar och räntebetalningar redan i mars. Nödlånen hänger dock i luften då det är oklart om Greklands nästa regering kommer att uppfylla lånevillkoren.
• Totalt under 2015 beräknas Greklands lånekostnader uppgå till 22,5 miljarder euro, var­av drygt hälften under perioden juni–augusti.
• Grekland har sedan 2010 finansierat sig med hjälp av två stödprogram med nödlån på sammanlagt 240 miljarder euro från EU, ECB och IMF. Lånen villkoras av offentliga åtstramningar, som medför kraftigt sänkta löner och pensioner.
• Greklands ekonomi (BNP) har sedan 2008 krympt med omkring en fjärdedel och statsskulden har under sex års kris svällt från 105 till 175 procent av BNP.