"Ger inte Finland råd skuldsätta sig mer"
Det program ECB sjösatt är större väntat och det är bra. Det visar att ECB nu är enigt om att tiden är rätt för stora aktioner, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
Programmet innehåller stödköp av statspapper för totalt åtminstone 1 000 miljarder euro. ECB köper statsobligationer, men också obligationer utgivna av EU:s krisfonder och Europeiska investeringsbanken EIB. En femtedel av kreditriskerna i programmet ansvarar euroområdets länder gemensamt för, men de enskilda staterna får bära 80 procent av risken.
– Det här är en eftergift mot Tyskland, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
Centralbankschefen Mario Draghi är förvånad över att en så stor uppmärksamhet riktats mot riskfördelningen. Det är inte det som är huvudsaken med programmet utan att få i gång ekonomin inom EU igen, påpekar han.
Förutom att programmet är större än väntat tycker Rantala att det är överraskande att ECB inte satte någon klar bakre gräns för det. Programmet pågår tills centralbankens inflationsmål på omkring två procent är tillbaka på banan igen.
Beprövat recept
ECB:s stödköpsprogram är av samma typ som de som använts i USA, Storbritannien och Japan för att få fart på ekonomin. Tanken är att både få i gång ekonomierna inom eurozonen och att starta en större långivning hos de europeiska bankerna. Det i sin tur ska pressa upp inflationen, tillväxten och investeringarna. Ytterligare ett mål är att få ned den höga arbetslösheten på 11,5 procent.
– För Finlands del spelar ECB:s stödköp direkt ingen större roll, räntan på de finska statspappren är redan så låg. Stödköp från ECB innebär inte heller att finska staten skulle ha råd att skuldsätta sig ytterligare, säger Rantala.
Han påpekar att stödprogrammet inte innebär att någon av staterna i euroområdet kan börja slarva med de ekonomiska och strukturella reformerna. Det är inte heller det som är meningen med programmet.
Enligt Rantala drar Finland på sikt indirekt nytta av åtgärderna om de lyckas få fart på ekonomin inom eurozonen som avsikten är. Då påverkas den finländska exportindustrin positivt. Det innebär att den privata konsumtionen också småningom ökar. Den direkta positiva effekten kommer då euron försvagas. Det hjälper exportindustrin att sälja sina varor utanför eurozonen.
Fler åtgärder behövs
Men bara det omfattande stödköpsprogrammet räcker inte, påpekar Aktias chefsekonom. Det går inte att med våld få fart på ekonomin, utan det behövs också strukturella reformer och andra åtgärder.
Att ECB sjösätter ett omfattande stödköpsprogram bara några dagar före valet i Grekland ser Rantala inte som något problem. Grekland kan dra nytta av programmet om landet för en rätt riktad ekonomisk politik, anser han. Över huvud taget ser han Grekland som ett särfall inom eurozonen, men påpekar att oberoende av vem som vinner valet så är Grekland utan pengar i mars om ingenting görs. Därför måste beslut till så snart valresultatet är klart.
– Nu gäller det att minnas att Greklands ekonomi utgör bara omkring två procent av eurozonen. Det är ungefär lika mycket som Kouvolas ekonomi utgör av Finlands. Inte skulle vi väl låta problem i Kouvola förstöra utvecklingen i hela landet, jämför Rantala.
Det var nervöst inom eurozonen i dag inför beskedet från ECB. På förmiddagen sjönk börskurserna i Paris och i Frankfurt rörde de sig knappt alls. Euron sjönk till sin lägsta nivå på elva år i förhållande till dollarn.
Enhetlig politik
Marknadens förväntningar på ECB:s stödpaket var överlag högt ställda och enligt Nordea kommer det att bli en besvikelse i någon form. Bankens ekonomer påpekar i sin översikt att riskfördelningen mellan länderna inom eurozonen innebär ett avsteg från politiken i den gemensamma valutaunionen.
Greklands roll i ECB:s program är inte helt klar. Draghi talar om speciella villkor för länder som står under kontroll från EU och internationella valutafonden IMF. Rantala tolkar det som om strävan är att kunna ta in Grekland i programmet i någon form.
– Jag hoppas att Grekland inte exkluderas då inget annat land behöver kvantitativa lättnader så mycket som Grekland, sade krislandet finansminister Gikas Hardouvelis i en intervju med den tyska affärstidningen Handelsblatt som publicerades före ECB:s beslut i går.
– Vi är landet som har mest deflation, den högsta skuldbördan och de högsta inhemska räntorna, tillägger han.
ECB får enligt Lissabonfördraget inte använda sin penningpolitik för att finansiera underskott i statsfinanserna i medlemsländerna. Men enligt Draghi var ECB-rådet i går enigt om att stödprogrammet är juridiskt hållbart och innebär att centralbanken idkar den monetära politik som är dess uppgift.
Centralbanken kommer också att koordinera och övervaka programmet för att garantera att en enhetlig monetär politik bevaras.