Jeanette Björkqvist

Vi hör om dem hela tiden, skilsmässorna där mamma och pappa, eller båda två, utmålar den andra som narcissist eller som allvarligt störd. En del av de här bråken urartar i det som Helinä Häkkänen-Nyholm, docent i rätts- och kriminalpsykologi, kallar patologiska konflikter där barnen hamnar mitt i ett stridsfält.

– De här konflikterna verkar bli vanligare och jag tror det delvis beror på personlighetsutvecklingen i samhället. Särskilt föräldrar födda på 80-talet visar mer tecken på egoism och empatibrist och den här inställningen syns också då det blir skilsmässa. Man är oförmögen att söka kompromiss och driver i stället sina egna intressen ända till tingsrätten.

Bredvid eller mitt i striderna står ofta barnen som i olika grad utsätts för föräldrarnas konflikter. Man svartmålar varandra, man klandrar den andra, man diskuterar vuxnas tvister i barnens närvaro. Allt detta inverkar på barnen som hamnar i lojalitetskonflikt mellan föräldrarna.

Inflammeras konflikten ännu mer är det inte ovanligt att närföräldern, i de flesta fall mamman, med olika argument börja hindra pappan att träffa barnen då det är hans tid. Många fall innehåller seriösa rädslor för alkohol eller våld. Men många fler handlar om att närföräldern av själviska skäl och med hjälp av lögner vill skära bort sin före detta partner ur barnens liv.

– Det är ofattbart vad människor kan ta sig till efter skilsmässa. Man svartmålar varandra, säger till barnet att den andra föräldern inte älskar dig, målar upp falska hotbilder och skapar förfalskade minnen hos barnet. Det finns barn som fullständigt vänds mot den andra föräldern och hela hens släkt utan kapacitet att förstå att det bara handlar om manipulation.

För några år sedan gjorde Häkkänen-Nyholm en studie där 101 föräldrar uppgav att de utsätts för olika grader av det som kallas förfrämligande. I 60–70 procent av fallen hade den ena parten klart sagt att man ämnar förstöra den andra partens relation med sina barn. Det, säger hon, är en hisnande siffra.

Det man inte vet, men som enligt henne borde utredas, är hur det generellt ser ut bland de mer än 30 000 finländska barn vars föräldrar varje år skiljer sig. Alla har inte urartat i de värsta formerna av förfrämligande men frågar man pappornas intresseorganisationer kretsar en betydande del av skilsmässorna kring någon form av bråk. Det är inte ovanligt att det börjar med strider kring underhåll och fortsätter i bråk kring umgängesrätten, som lätt kan användas som utpressning för att pappan ska göra precis det mamman kräver.

Eftersom mamma i mer än 80 procent av fallen är barnens närförälder upplever papporna också ofta att de befinner sig i en svagare position. Många reagerar med att själva attackera. Många reagerar som Thomas, med att backa och bita ihop. And­ra reagerar med att gå till motangrepp. I alla fallen finns det allvarliga risker för att föräldrarna trasslar in sig i utdragna och inflammerade konflikter som kan ha långvariga följder för barnen.