"Risk för motreaktioner mot muslimer"
Ett ökat stöd för högerextremistiska Front National och småskaliga attacker mot franska muslimer. Det ser experter som följder på kort sikt av attentatet mot Charlie Hebdo, men tror inte att det franska samhället förändras i grunden.
– På kort sikt kommer motreaktioner säkert med fall av misshandel och dåd mot moskéer – det har vi sett att är typiska motreaktioner till exempel i Norge och Nederländerna, säger terrorismexperten Teemu Sinkkonen, äldre forskare på Utrikespolitiska institutet.
Redan under natten till i går utfördes flera dåd mot moskéer i Frankrike, myndigheterna rapporterade både om skottlossning, explosioner och bränder.
– En större fråga är hur man reagerar på hoten mot yttrandefriheten, som till exempel genom att publicera karikatyrer på nytt. Men jag tror inte på någon stor förändring: Frankrike har så långa traditioner av yttrandefrihet.
Terrorismexperten Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan i Sverige tror också på någon form av motreaktioner, som ett ökat stöd för främlingsfientliga Front National.
– Dådet slog rakt in i demokratins kärna. De franska muslimska ledarna var snabba med att fördöma dådet, men tyvärr finns det de som sätter likhetstecken mellan terroristerna och alla muslimer trots att det är totalt felaktigt och absurdt.
Också Sinkkonen tror på ett ökat stöd för Front National men säger samtidigt att det är länge till det är val i Frankrike och att det därför troligen inte påverkar den nationella politiken så mycket.
– Frankrike har ett starkt civilt samhälle, och också ungdomarna i de beryktade förorterna förstår att terror inte är rätt sätt att agera. Visst har de bränt bilar och haft upplopp men egentligen är det ett urfranskt sätt att reagera. Fransmännen har en tradition av demonstrationer och av att kasta gatstenar som 1968 till exempel.
Juan Cole, professor i historia vid Universityof Michigan och Mellanösternexpert , skriver i en analys på sin blogg att avsikten med terrordådet är att polarisera allmänheten i Frankrike och Europa.
"Dessa grymma mord var inte en from protest mot kränkningen av en religiös ikon. Det var ett försök att provocera de europeiska samhällena till pogromer mot de franska muslimerna, vilket skulle leda till framgång för al-Qaidas rekryteringsförsök."
Front Nationals partiledare Marine Le Pen sade i en intervju för tv-kanalen France2 i dag att Frankrike befinner sig i krig mot den muslimska fundamentalismen.
– Det är de här terroristerna som har deklarerat krig mot oss, sade hon och krävde också att terrorister med dubbla nationaliteter ska bli av med sitt franska medborgarskap.
Fler radikaliseras
Teemu Sinkkonen säger att man i tidigare forskning har beräknat att en av femton eller tjugo återvändande jihadistkrigare är redo för terrordåd i sitt hemland, men den statistiken baserar sig på Afghanistan på 1980-talet och på andra konflikter före Syrien.
– Syrien är annorlunda. I början av konflikten, kring 2011, åkte många för att försvara demokratin, men de som åker nu vet vilka metoder Islamiska Staten använder och de är redo att använda de metoderna. Och troligen mer redo att använda dem när de kommer hem också – men det är än så länge bara spekulationer.
Teemu Sinkkonen har analyserat EU-ländernas sätt att behandla återvändande krigare och konstaterar att Frankrike främst gått in för den hårdare linjen att åtala dem som kommer tillbaka och hindra dem från att åka.
– Det finns en diskussion om att hindra dem från att återvända, men det är svårt att hindra någon medborgare att återvända hem. Storbritannien har tagit medborgarskapet ifrån några tiotals som har dubbelt medborgarskap
Magnus Ranstorp påpekar att man måste kombinera både mjuka och hårda metoder.
– Man måste dra linjen någonstans: här går gränsen. Men man löser ingenting genom att bara sätta dem i fängelse, de ändrar inte åsikt för det.
I Finland räknar man med att något femtiotal har åkt till kriget i Syrien och någon enstaka har återvänt. Enligt Sinkkonen har man här främst satsat på att förebygga både orsakerna till radikalisering och marginalisering.