EU manar Grekland att stödja reform
EU manar grekiska väljare att stödja krispaketen sedan Greklands parlament för tredje gången misslyckats att välja president och nu ska hålla nyval.
– Genom den demokratiska processen kan grekiska väljare åter avgöra sin framtid. Ett starkt stöd för den nödvändiga reformprocessen kommer att vara avgörande för att Grekland ska bli starkt igen inom Euroområdet.
EU-kommissionens ekonomiansvarige Pierre Moscovici manar grekiska väljare att ställa sig bakom de ekonomiska reformerna.
– Ingen ledamot har rätt att säga att de inte visste, ansvaret för valet kommer att tynga de som inte valde president. . .folket och särskilt historien kommer inte glömma dem", dundrade Greklands premiärminister Antonis Samaras, enligt grekiska tidningen To Byma.
Nyval i januari
Den ende presidentkandidaten, det konservativa partiet Ny demokratis Stavros Dimas, fick 168 röster i parlamentet och nådde därmed inte upp till de 180 som krävdes i den tredje och avgörande omgången i presidentvalet. Nu väntar nyval till parlamentet den 25 januari.
Alexis Tsipras, ledare för vänsteralliansen Syriza, som leder i opinionsundersökningarna, lovar att nyvalet kommer att innebära ett slut på åtstramningsåtgärderna.
– Med folkets vilja kommer åtstramningsbesluten snart att vara historia, säger Tsipras till reportrar i Aten, skriver AFP.
– De närmaste veckorna kommer präglas av en skrämselpropaganda där sittande regering kommer peka på riskerna för landets ekonomi om man nu börjar kräva omförhandling av lån och skuldnedskrivningen. Det kan få grekerna att vända tillbaka till sittande regering, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Strax efter beskedet om resultatet i omröstningen rasade börsen i Aten med nästan 11 procent. Börserna i Spanien och Italien backade med 2–3 procent. Samtidigt steg statsobligationsräntorna i dessa länder rejält.
Liten ekonomi
– Grekland är en liten ekonomi och ur den aspekten är det här mindre allvarligt. Grekland har hanterat de största akuta problemen och marknaden har tagit hänsyn till det tidigare, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Det finns en risk om den grekiska krisen får spridningseffekter inom eurozonen, påpekar hon. Men den risken är inte särskilt stor.
– Det skulle förvåna mig om man tillåter det. Man vet sedan tidigare vad det kostar att hamna i den situationen.
Robert Berqvist tror det kan finnas ett förhandlingsutrymme från skuldgivarnas sida att sätta sig ner och diskutera situationen för Grekland.
– Den grekiska offentliga skulden ligger på 175 procent av BNP. Många, inklusive jag, bedömer att någonstans kring 120 procent är en hållbar skuld. Det finns en förståelse för att skuldberget är ofantligt stort.