Rosor och lyktor till tsunamioffrens minne
Annandag jul gryr halvmulen och stilla i KhaoLak i Thailand. Andamansjön slår låga vågor mot sandstranden i Pakarang Beach. Fasan efter tsunamin för tio år sedan lever kvar i folks minnen.
På tyska Röda korsets minnesceremoni lyssnar ett hundratal personer när en präst med lugn röst talar tröstande ord. Tyskarna är inte ensamma på stranden. En far och hans två tonårssöner skickar iväg en lykta i Thailands färger mot himlen. De kramar tyst om varandra medan lyktan stiger mot skyarna.
Vid lågvatten räcker sandstranden långt ut till havs. De är svårt att föreställa sig hur här såg ut för tio år sedan då flodvågor på över tio meter sköljde in över land med fruktansvärd styrka.
De flesta av de finländska 179 dödsoffren i tsunamikatastrofen omkom just i KhaoLak, på stranden i Pakarang Beach.
Blommor och minnen
En liten grupp anställda på resebyrån Tui Nordic har samlats i vattenbrynet. En kvinna vadar ut och läger rosor i vågorna för att hedra de omkomnas minne.
– Therese jobbade här själv då och är ett av tsunamins offer, även om hon överlevde, säger svenska Lottie Knutson.
Knutson var informationsdirektör på svenska Fritidsresor för tio år sedan. Tsunamin var en svår tid för henne, även om hon befann sig hemma i Sverige när katastrofen var ett faktum.
– Jag var här redan då turismen i Khao Lak byggdes upp. Då fanns här bara en liten fiskeby. Jag har kommit tillbaka efter tsunamin, många gånger.
– Där stod det tidigare ett helt annat hotell. Det jämnades med marken, säger Knutson när hon pekar på hotellet Asparas.
Knutson jobbar inte längre för Fritidsresor men ville närvara i Thailand på minnesdagen.
– Jag kom hit för att hedra mina framlidna kolleger, alla turister samt naturligtvis de otaliga ortsborna som vågen förde bort.
I höstas gav Knutson ut boken Nödrop – När krisen kommer. I den beskriver hon sina egna upplevelser om informationsgången kring tsunamin.
– Det gjorde mig gott att skriva boken. Jag lärde mig mycket, säger Knutson.
Regnet överraskar människorna på stranden och Knutson och hennes sällskap springer med de andra upp till hotellet undan regnet.
Officiell fest i regnet
På annandagskvällen arrangeras den officiella minneshögtiden för tsunamins offer vid minnesmärket i KhaoLak. Minnesmärket är en polisbåt som sköljdes två kilometer inlands av vågen.
Kvällens mest rörande tal hålls av en överlevande, Petra Nemcova, som grundat välgörenhetsorganisationen Happy Hearts.
– Jag tror att jag måste ha haft änglavakt då jag överlevde.
– Jag bröt höften på tre ställen och hängde i en palm i åtta timmar. Till sist sjönk vattnet och ortsborna kom för att hjälpa mig, precis som de hjälpte alla andra turister.
Nemcovas livspartner Simon var en av dem som tsunamin tog.
Minnesceremonin avslutas med att Bangkoks symfoniorkester spelar musik som ackompanjerar tusentals levande ljus som tänds av publiken – och hålls tända trots det ihållande regnet.