Finsk kärnkraft förvånar i Sverige
Finländska kraftbolags tro på kärnkraften som framtida energikälla förvånar i Sverige. Frågan har debatterats sedan riksdagen i början av december beviljade Fennovoima ett kompletterat principtillstånd.
Det finska beslutet att bygga en ny reaktor i Pyhäjoki är märkligt och knappast ett ekonomiskt vinnarspår. Det skriver den svenska journalisten Per Lindvall i en kolumn i Svenska Dagbladet.
Författaren Åsa Moberg som tidigare i år gett ut boken Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten, en bok om kärnkraft är inne på samma linje.
– Beslutet att bygga kärnkraft i Pyhäjoki är förvånande ur alla aspekter, men framför allt ur den ekonomiska, säger Moberg.
Hon anser också att det är svårt att förstå hur kraftverket kan beställas från Ryssland i en tid av EU-sanktioner mot landet. Inte heller personkopplingen personifierad av Strålsäkerhetscentralen Stuks förre generaldirektör, numera Rosatomdirektören Jukka Laaksonen begriper hon.
Moberg påpekar att man i Sverige nu nått en punkt, där även de som är positivt inställda till kärnkraft medger att nya kraftverk är ekonomiskt vansinne. Hon tror att man kan ha tio år kvar innan man i Finland nått så långt.
– Det är en otrolig avgrund mellan Sverige och Finland. Sverige uppfattas som en storebror och en besserwisser, därför gör man lätt motsatsen till vad vi rekommenderar. Det hjälper inte vår sak.
Tomma byggnader
Moberg påminner om hur många kärnkraftverksprojekt ute i världen som stannat på planeringsstadiet, bara byggts halvfärdiga eller som till och med byggts klara, men aldrig tagits i drift. Skälen har varit varierande, från mutor och oegentligheter under byggnadsstadiet till säkerhetsproblem. Den gemensamma nämnaren är att alla sådana projekt kostat stora pengar.
Baskraften som kärnkraft ska producera är enligt Moberg ett tänkesätt som håller på att bli föråldrat. Den tunga industrin börjar hitta sina egna sätt att producera el och i den mån annan kraft behövs föredrar Moberg gas eller kol framför kärnkraft.
– De innebär mer hanterliga risker och det finns numera god reningsteknik. Både Sverige och Finland har dessutom goda förutsättningar att bygga ut biokraften.
Åsa Moberg återkommer gång på gång till hur ekonomiskt olönsam kärnkraften är. Till exempel i Japan har den kostat miljarder, då alla kärnkraftverk efter katastrofen i Fukushima måste stängas över en natt. Fukushima-katastrofen beräknas kosta över 100 miljarder euro.
Ingens intresse
De finländska kraftbolagen har beställt nyckelfärdiga kärnkraftverk, Industrins Kraft (TVO) av franska Areva och Fennovoima av ryska Rosatom. Både de här kraftverken skulle fungera som piloter så att kraftverk av samma typ senare kunde säljas till en bredare marknad. Någon sådan marknad tror Moberg inte på, det byggs så få reaktorer. Hon hänvisar till statistik från det franska atomenergikommissariatet CEA som visar att inga nya reaktorer beställdes någonstans i världen 2012–2013.
Dessutom har kostnaderna för bygget av Finlands tredje reaktor nästan tredubblats under den närmare tio år långa förseningen.
– TVO och Areva grälar i skiljemannadomstol om vem som ska bära de förhöjda kostnaderna. Det ligger i bådas intresse att tvisten drar ut på tiden, så att kostnaden för förseningen så länge som möjligt får så lite uppmärksamhet som möjligt.
Per Lindvall konstaterar i SvD att Olkiluoto tre varit ett ekonomiskt och tidsmässigt fiasko. Men när, eller om, den kommer i drift elimineras Finlands importbehov av el. Med Pyhäjoki får Finland då ett kostsamt elöverskott, skriver Lindvall.
Moberg gör sig ändå inga förhoppningar om att de pågående projekten i Finland skulle stoppas. Åtminstone inte innan någon nyckelperson som folk lyssnar och tror på vaknar och börjar tala om kärnkraftverkens bristande lönsamhet.