Bostadssäljare kräver svarta pengar i kuvert
Det är flera år sedan Helsingfors stad fick fast säljare för skumraskaffärer i anknytning till stadens eget bostadssystem, hitas. I rollen av köpare får man en helt annan bild av hur prisregleringen fungerar.
I torsdags dök det upp en annons om en hitasbostad i Busholmen på bostadssajten oikotie.fi. En snabb reaktion resulterar i en visning redan på eftermiddagen. Den nuvarande ägaren visar upp rum och skåp, samt den gemensamma vindsbastun och den moderna tvättstugan. Huset blev inflyttningsklart i september i år och ägaren – en kvinna i 60-årsåldern – förklarar att hennes livssituation har förändrats och att hon därför inte kan bo kvar.
- Hitas är Helsingfors försök att ge vanliga familjer en chans att bo i attraktiva stadsdelar, genom att bygga med så små vinstmarginaler som möjligt och ge rabatt på arrendet.
- För att även nästa köpare ska få del av förmånen finns det ett maxpris, ett så kallat limitpris, för varje bostad. Det fastställs med hjälp av ett index.
- Initiativet till systemet, som finns bara i Helsingfors, togs på 1970-talet. I dag finns det 18 000 hitasbostäder. Sedan 2010 får man äga bara en hitasbostad.
- Runt 4 000 bostäder som är över trettio år har redan lämnat systemet och säljs på den fria marknaden. När ett husbolag beslutar att göra det stiger tomthyran.
Det här är en drömbostad både för en liten familj och för ett pensionärspar. För priset på knappa 315 000 får man 71 kvadratmeter och en stor balkong med havsutsikt. Problemet är att den här försäljaren inte nöjer sig med ovanstående summa, som är det högsta priset man enligt stadens regler får betala för bostaden.
– Den är din om du betalar 20 000 extra. Så fungerar det med de här. Du ger mig 2 000 kontant, jag skriver ett kvitto. Vi gör ett skuldebrev på att du är skyldig mig 18 000. När det officiella köpet är gjort ger du mig pengarna i ett kuvert och vi river skuldebrevet. Ingen får någonsin veta om det. Ja, om jag av någon orsak ändå inte säljer lägenheten till dig får du dina 2 000 tillbaka. Vi kan också hitta på en liten straffavgift om det skulle gå så.
Kvinnan berättar att hon betalat 15 000 euro extra precis på samma sätt när hon köpte sin förra hitasbostad i Gräsviken.
– Då var det en annan som ville köpa den och blev arg, eftersom han var beredd att betala 40 000 svart.
Att betala lite extra på sidan om ska enligt stadens regler leda till att köpet hävs. Men den 60-åriga kvinnan säger att ingen kommer att kunna bevisa att hon fått 20 000 kontant i ett kuvert.
Kan lösas in
Med en suck konstaterar byråchef Matti Pitkänen, hitasansvarig på Helsingfors stad, att kvinnan har rätt.
– Vi kan inte utreda om kuvert bytt ägare. Varje gång vi får tips om oegentligheter kollar vi upp saken, och om det finns klara misstankar kan staden lösa in bostaden.
Men det har enligt honom inte skett på två tre år. Det är också sällan som potentiella köpare kontaktar staden på grund av skumma erbjudanden. Därför har både Pitkänen och avdelningschefen Markku Leijo på fastighetskontorets bostadsavdelning utgått från att den svarta marknaden inte är omfattande.
– Det har inte varit tal om det här på länge, säger Leijo.
Om jag som köpare ombeds lägga pengar i ett kuvert men i stället anmäler saken till staden sumpar jag min chans att få köpa lägenheten. Varför skulle jag då göra det, Matti Pitkänen?
– Det är verkligen fel att bryta mot reglerna. Jag blir rosenrasande när jag hör om sådana här fall. Om man betalar svart för en bostad när man köper den, utgår man dessutom från att den kan säljas på samma sätt.
I och med att det nu byggs nya hitashus på väldigt attraktiva adresser i Busholmen och Fiskehamnen erkänner Markku Leijo att intresset för att spekulera i hitasbostäder har ökat.
– Jag kan själv tänka mig att i spekulativt syfte delta i utlottningen av bostäderna i Fiskehamnen.
Skattebedrägeri
Att köpa en bostad och hyra ut den är ändå något helt annat än att köpa en bostad och sedan sälja den vidare med ett svart tillägg. Jukka Rautajuuri, ledande skattesakkunnig på Skatteförvaltningen, tror inte att det är vanligt att folk går med på att lägga 20 000 euro i kuvert.
– Riskerna är för stora.
Blir man fast kan det bli aktuellt med straffrättsliga eller skattemässiga konsekvenser, eller båda. I fallet ovan är 20 000 euro i praktiken en överlåtelsevinst som försäljaren borde betala skatt på eftersom hon inte bott två år i bostaden.
Är det säljaren eller köparen som i så fall bryter mot lagen, Jukka Rautajuuri?
– Båda två.
Kan man inte motivera summan med något annat – har en privatperson inte rätt att ge ett kuvert med pengar till en annan privatperson?
– I princip kan man ge en gåva till vem som helst på gatan, men då ska man betala gåvoskatt. I det här fallet är det uppenbart att summan hänger ihop med bostadsaffären.