Ryska ekonomin i fritt fall
Börskrasch i Moskva. Ett oljepris som rasar. En rubelkurs som störtdyker. Den ryska ekonomin befinner sig i fritt fall och det påverkar i förlängningen också Finlands tillväxtutsikter.
Den ryska centralbankens beslut att höja räntan till 17 procent innebar bara en tillfällig lättnad för marknaderna i Moskva. I går morse stärktes rubelns kurs mot den amerikanska dollarn bara för att under dagen falla igen.
Den ryska valutan föll till en historisk bottennivå med en kurs på kring 70 rubel per dollar. Vid årsskiftet kostade en dollar knappt 33 rubel och det ryska finansministeriet har räknat med en kurs på 45 rubel för en dollar nästa år.
– Den ryska ekonomin har flera problem just nu. Det låga oljepriset, kapitalflykten, den svaga rubeln, sanktionerna från väst, räknar professor Pekka Sutela upp.
Sutela konstaterar att den ryska ekonomin väntas backa med fem procent nästa år. Det i kombination med övriga problem innebär att importen kan minska med upp till 50 procent. Samtidigt minskar investeringarna bland annat på grund av den svaga valutan.
Den höga räntenivån är en annan faktor som förhindrar investeringar. Sutela påpekar att om den ryska centralbankens styrränta är 17 procent så är marknadsräntorna över 20.
Få företag har råd att betala sådana räntor på investeringar. Ryska företag har till följd av EU:s och USA:s sanktioner svårt att få lån på annat håll annat än mycket kortfristigt.
– Det här innebär att det blir få investeringar ett par år framåt och att tillväxten också på lite längre sikt är långsam, säger Sutela.
Kraftigt oljeberoende
Oljan är viktig för den ryska ekonomin. Omkring hälften av Rysslands inkomster kommer från energisektorn, från export av olja och gas. Metaller är en annan viktig inkomstkälla, men också på de flesta metaller har priserna sjunkit.
– Att investeringarna i Ryssland minskar får återverkningar också på finländsk ekonomi. Möjligheterna att exportera varor till Ryssland blir sämre för finländska företag, konstaterar Sutela.
Han påpekar att inflationen dessutom är ett osäkerhetsmoment. Finlands Bank räknar i sin Rysslandsöversikt från förra veckan med att den kan uppgå till 10 procent i vinter. Det är främst livsmedel och service som blivit dyrare i Ryssland i år.
Här hemma reagerade börskurserna för företag som YIT, Lemminkäinen och Nokian Renkaat, som har en omfattande verksamhet i Ryssland, på nyheterna. Båda företagens kurser sjönk rejält i gårdagens handel.
Kan sjunka ytterligare
I går föll priset på Brent-olja under 60-dollarsstrecket för första gången sedan 2009. Oljepriset har nästan halverats sedan i somras. Den dämpade ekonomiska aktiviteten har minskat efterfrågan samtidigt som produktionen ökat till följd av ny skifferoljeutvinning i USA. OECD-ländernas energiorgan IEA sänkte härom dagen sin efterfrågeprognos för nästa år, samtidigt som de oljeproducerande länderna inom OPEC meddelat att de inte planerar minska sin produktion för att få upp priset.
En allmän uppfattning är att priset på råolja kan sjunka ytterligare. Vd Helena Vänskä på Olje- och biodrivmedelsbranschen är försiktig med att nämna några siffror men säger att ytterligare prissänkningar är möjliga om läget i Mellanöstern förblir lugnt och den ekonomiska aktiviteten är fortsatt dämpad.
– Däremot tror jag inte att vi ligger under dagens nivå någon längre tid. Ett pris på 70–80 dollar per fat för nästa år är en vanlig analytikerbedömning, säger Vänskä.
Förutom Ryssland hör också andra oljeproducerande länder till förlorarna när oljepriset sjunker. Enligt Etla-forskaren Paavo Suni har andra länder dock förberett sig bättre på prisfall till exempel genom olika fonder.
– Trots att USA är ett oljeproducerande land hör det ändå till vinnarna eftersom landet också konsumerar mycket olja. Bränsleskatten är låg vilket gör att billigare råolja ganska direkt ger billigare trafikbränsle. Det i sin tur gör att konsumenterna har pengar över till annan konsumtion, säger Suni.
Enligt Suni är det ännu vid dagens prisnivå lönsamt att utvinna skifferolja, men däremot lär det bli paus i investeringarna i ny kapacitet för utvinning. Detsamma gäller framställning av biobränslen.
Billigare bränsle
Eftersom över 60 procent av bränslepriset vid finländska mackar består av skatt påverkas konsumentpriset här inte så mycket av ett sjunkande råoljepris. Dessutom minskas effekten av att euron har försvagats i relation till dollarn, som oljan handlas i.
Men också de finländska bränslepriserna har de facto sjunkit, och i går låg priset på 95-oktanig bensin i medeltal kring 1,40 euro per liter, enligt sajten Polttoaine.net. Det är ungefär 10 cent billigare än för en månad sedan och nästan 20 cent billigare än i somras.