21 miljarder blir som genom ett trollslag 315
EU-kommissionen har skapat ett komplicerat pyramidspel för att stödja investeringar i euroländerna. En rökridå som skapats för att vilseleda Tyskland och som inte kommer att hjälpa, säger specialforskare Heikki Taimio. – Det kommer inte att funka.
Journalisten Wolfgang Münchau vid Financial Times talade inte enkom till sig själv då han beskrev EU-kommissionens nya europeiska fond för strategiskt investerande.
Tongångarna hos den samlade europeiska finanspressen har varit hånfulla.
EU-kommissionen presenterade under pompa och ståt fonden som en insats på 315 miljarder euro för nya investeringar. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker var lyrisk.
– Europa behöver en kickstart och det är vad kommissionen kommer med i dag, utropade Juncker.
Sanningen verkar ändå inte vara så smickrande.
Problemet är att kommissionens fond egentligen inte går på 315 miljarder euro utan 21 miljarder. Hur är det möjligt?
Så här: Kommissionen vill öronmärka 16 miljarder euro ur EU-budgeten för fonden. Av dessa är 8 miljarder existerande pengar, medan resten bara står för en ”garanti” som kommissionen ger investerare. Därutöver ska Europeiska investeringsbanken (EIB) bidra med 5 miljarder euro.
Summan blir alltså 21 miljarder euro. Varifrån kommer då siffran 315 miljarder euro?
Jo, kommissionen räknar med att för varje investerad euro så bidrar den privata sektorn med ytterligare 14. Dessa 21 miljarder euro ska alltså fungera som garant för en mycket större summa.
– Om man multiplicerar 15 med 21 får man 315. Uträkningarna är otroligt orealistiska, säger Heikki Taimio, specialforskare på löntagarnas forskningsinstitut.
Det handlar alltså bokstavligen främst om ”gamla” pengar som redan ligger orörda i Bryssel eller också riktats till existerande investeringsprojekt. Bland annat ska anslag för kommissionens tidigare investeringsprogram Horizon 2020 dras tillbaka och riktas till den nya fonden.
– Det finns egentligen inte några nya pengar i programmet.
Infrastruktur och höga risker
Enligt kommissionen ska fondens pengar riktas till infrastruktur, trafik, utbildning, forskning samt små och medelstora företag. Projekten ska handplockas av ett samarbetsorgan mellan EIB och EU-kommissionen. 1 800 projekt lär redan stå i kö.
– Pengarna ska främst riktas till Sydeuropa där det finns en brist på investeringar, säger Taimio.
Eftersom det handlar om projekt som annars inte skulle få finansiering, så är riskerna större än vanligt.
– Investeringsmål med låga risker hittar redan nu finansiering. Det är där risken är högre som det är svårt att hitta investerare.
Om något projekt går omkull, så är det fonden som tar första smällen. Den offentliga sektorn tar alltså åt sig förlusterna, medan den privata sektorn får de eventuella vinsterna.
Eftersom man räknar med att alla projekt inte faller samtidigt, så består fonden delvis av redan existerande pengar och delvis av framtida garantier.
En omväg runt Tyskland
Den bärande idén bakom den nya investeringsfonden är att skapa investeringar utan att öka skulden inom den offentliga sektorn.
Det är långtifrån den typ av traditionell stimulanspolitik där staten skuldsätter sig för att direkt finansiera nya investeringar.
Hokuspokuset kring fonden beror enligt Taimio på Tysklands motvilja att bedriva den här typen av stimulanspolitik och på oenigheter kring Europeiska centralbankens (ECB) roll.
– På grund av Tysklands motstånd måste man hitta en lösning där offentliga aktörer inte tar på sig mera skuld utan bara garanterar andras lån, säger Taimio.
Representanter för den tyska centralbanken har under hösten tagit strid med Europeiska centralbankens chef Mario Draghi som nu, tvärtemot sina tidigare åsikter, lovat att banken vid behov kan börja med så kallade kvantitativa lättnader, det vill säga ett stödköpsprogram som skulle rikta sig direkt till stater och privata aktörer.
Taimio ger Draghi rätt.
– I det långa loppet så borde ECB stödja en stimulanspolitik genom att köpa skuldbrev av staterna, säger Taimio som anser att fonden inte räcker till även om man skulle uppnå målet på 315 miljarder euro.
USA till exempel, skapade 2009 ett krispaket på 630 miljarder euro i investeringar. Gentemot det är fondens insats på 21 miljarder småpotatis.
Enligt EU-kommissionen kommer Europeiska fonden för strategiskt investerande att vara verksam åtminstone från mitten av 2015 fram till slutet av 2017.