Fattigdomsklyftan mellan barn växer i Sverige
Barnfattigdomen i Sverige tycks få en allt tydligare etnisk dimension. Skillnaden mellan familjer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat kraftigt sedan 1990-talet.
I dag klassas nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund som fattigt.
Omkring 230 000 svenska barn levde 2012 i fattigdom, enligt Rädda Barnens årliga rapport – en minskning med 2 000 jämfört med året innan. Men fortfarande är skillnaden mellan olika grupper av barn stor, och mest utsatta är barn med ensamstående föräldrar eller föräldrar födda utomlands.
Rapporten visar att 29,1 procent av barnen med minst en förälder född utomlands lever i fattigdom – mot 5,2 procent av barnen till föräldrar som är födda i landet. Barnfattigdom är alltså mer än fem gånger så vanligt i familjer med utländsk bakgrund.
Utanför systemen
Skillnaden mellan grupperna har dessutom ökat kraftigt sedan mätningarna startade vid 1990-talets början. Ohälsa och arbetslöshet bland föräldrarna pekas ut som viktiga orsaker.
– Många står inte bara utanför arbetsmarknaden utan även de generella välfärdssystemen, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
För att få exempelvis full föräldrapenning, sjukpenning eller a-kassa måste du ha arbetat i Sverige en viss tid – men många har aldrig hunnit få ett jobb.
– Ofta blir de här grupperna beroende av socialbidrag, som dels inte är avsett för långa fattigdomsperioder, dels inte har höjts i samma utsträckning som löner och annat. På så vis ökar klyftorna, säger Hans Swärd.
Barnfattigdom har samtidigt varit ett omdiskuterat begrepp. Vad menas egentligen med att vara fattig? Många tänker kanske att det handlar om att inte ens ha råd med det mest basala, som mat och kläder. Det gör det också i vissa fall, enligt Rädda Barnen. Men framför allt handlar det om att inte ha samma villkor som andra barn.
– Det är barn som aldrig kan göra något på loven, aldrig har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, aldrig har varit på bio och får ont i magen så fort de ska ha med pengar till skolutflykten. Någonstans måste vi sätta ramarna för hur vi vill att en uppväxt ska se ut – för alla barn, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen.
Fokus på integration
Rädda Barnen har i tidigare analyser konstaterat att den ekonomiska familjepolitiken i allt lägre utsträckning förmår utjämna skillnader mellan barnfamiljer.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (Socialdemokraterna) är oroad över utvecklingen.
– Vi lade en rad förslag i budgeten med fokus på ensamstående mammor. Bland annat ville vi höja underhållsstödet med 300 kronor (drygt 30 euro) per månad och barn samt höja garantinivån i föräldraförsäkringen från 225 till 250 kronor (från 24 till 27 euro) per dag, vilket skulle ha haft stor betydelse för dem som lever på marginalen, säger hon.
Hon framhåller också behovet av en kraftfull arbetsmarknadspolitik.
Hans Swärd framhåller satsningar på integration.
– Att många fastnar i långa perioder av försörjningsstöd hänger ihop med svårigheterna för vissa grupper att få jobb. Vägen in på arbetsmarknaden måste bli kortare.