EU ännu splittrat om palestinsk stat
Icke bindande resolutioner? Javisst! Men ett verkligt erkännande? Nja. Än så länge har den svenska regeringens erkännande av Palestina inte fått några verkliga efterföljare i EU.
I såväl Storbritannien som Spanien, Frankrike och Irland har parlamenten under hösten antagit resolutioner om att ett erkännande av en palestinsk stat borde ske. Detsamma kan hända i EU-parlamentet på onsdag i nästa vecka.
– Sveriges beslut var väldigt viktigt. Det blev en väldigt tydlig markering i en kritisk period och det vore väldigt väldigt bra — inte för att Sverige ska ta åt sig äran — för sakens skull om det kunde leda till att vi fick en bred uppslutning från hela EU-parlamentet, anser ledamoten Marita Ulvskog (S).
Ensamt Sverige
En resolution är samtidigt något helt annat än ett verkligt erkännande. I EU är det hittills bara Sverige som i "modern tid" — den 30 oktober i år — på riktigt gett tummen upp åt Palestina som stat. De övriga åtta EU-länder som erkänt staten gjorde det redan för ett kvartssekel sedan, i ett läge då merparten av dem tillhörda det forna östblocket.
Ulvskog tycker sig ändå se en "tydlig förflyttning" mot att allt fler nu öppet diskuterar ett erkännande.
Fast det håller inte parlamentskollegan Lars Adaktusson (KD) med om.
– Jag vet inte om det är någon rörelse. Om du tar här i huset så är det kommunistiska och socialistiska partier och miljöpartister som följer upp sina svenska kamraters initiativ, säger han.
Vill avvakta
Adaktusson vill att EU ska avvakta det israeliska valet i vår och fortsatta förhandlingar mellan Hamas och Fatah innan EU-parlamentet går vidare.
– Alla är överens, i det här huset och också runtom i världen, eller de flesta i alla fall, om att en palestinsk stat ska erkännas. Men det ska ske som ett resultat av förhandlingar mellan parterna. Nu signalerar svenska socialdemokrater och miljöpartister att det går att nå resultat i relationerna mellan israeler och palestinier utan att de sitter vid ett förhandlingsbord. Och det tror inte jag.
Marita Ulvskog tycker å andra sidan att starka besked från EU är nödvändiga.
– När man närmar sig en situation då en tvåstatslösning inte längre är möjlig på grund av de nya bosättarområdena, då tror jag att det är väldigt viktigt att man kommer till ett beslut här.