Analys: Nu debatterar Sverige flyktingar
Frågan ställs nu allt mer öppet och allt oftare: Hur ska Sverige klara av att ta emot en så stor mängd flyktingar som nu ser ut att komma?
Migrationsverkets färska prognos talar om över 100 000 flyktingar till Sverige nästa år och ingenting tyder på flyktingströmmarna minskar åren därpå. Det kan betyda en halv miljon nyanlända på några år.
Hittills har det varit tabu i Sverige att nämna orden volym och flyktingar i samma mening. Flyktingfrågan är oerhört känslig. Debatten har varit – och är fortfarande – oerhört polariserad och försök till att problematisera flyktingfrågan och argumentera för att det finns en gräns för hur stor den ska vara möts inte sällan av ett batteri av ideologiskt styrda mothugg.
Rasiststämpeln delas lätt ut till den som kritiserar flyktingmottagandet.
Att ämnet är känsligt fick till exempel Sveriges TV känna av hösten 2012 då programmet Agenda debatterade kring frågeställningen hur mycket invandring Sverige tål. SVT möttes av upprörda anklagelser om att public service-bolaget släppt in rasismen i rutan. Redan frågeställningen i sig var rasistisk och frågan fick med andra ord inte ens ställas, menade kritikerna.
Nu, två år senare, är det tydligt att frågan ställs allt oftare.
Migrationsverkets prognos gjorde sitt till för att få fart på debatten, men det är inte den enda orsaken.
Någon menar att det hela började när förre statsministern Fredrik Reinfeldt från borgerliga Moderaterna en månad före riksdagsvalet i september vädjade till svenskarna att "öppna sina hjärtan" för flyktingarna, samtidigt som han också gjorde klart att flyktingmottagningen blir så omfattande och kommer att kosta så mycket att pengarna inte räcker till några ytterligare satsningar i samhället.
Reinfeldt ställde alltså flyktingar mot välfärden, sade kritikerna.
En tid efteråt skrev kristdemokratiska politikern Sara Skyttedal i Dagens Nyheter (29.8) att Sverige på ett "seriöst och faktabaserat sätt" måste börja diskutera var gränsen går för hur många asylsökande landet kan ta emot.
Och när invandringskritiska Sverigedemokraterna tog en brakseger i valet var det inget som längre kunde stoppa flyktingdebatten.
Den senaste tiden har flera borgerliga medier på ledarplats pekat på de problem som följer med stora flyktingströmmar och många efterlyser en mer nyanserad debatt.
– Det behövs en tredje linje i den svenska flyktingdebatten – en som försvarar mångfald och solidaritet, men som samtidigt inser att det krävs ett visst mått av realism kring vår kapacitet att ta emot, skrev till exempel Anna Dahlberg i Expressen (9.11).
Andra stora tidningsdrakar har hakat på. Dagens Nyheter skrev i en ledare (12.11) att det saknas trovärdiga svar på hur Sverige ska kunna ta emot en halv miljon flyktingar de närmaste åren. Svenska Dagbladet skrev (10.11) att det finns en gräns för hur många Sverige kan ta emot och att en del "hårt ansträngda kommuner" redan upplever att den gränsen är passerad.
Problem som debattörerna hänvisar till är bland annat den ojämna fördelningen av flyktingmottagandet. En del kommuner tar inte emot flyktingar just alls, som rika storstadskommuner kring Stockholm, medan andra kommuner tar emot hundratals och till och med tusentals.
Dessutom är bostadsbristen för nyanlända enorm och många har svårt att få jobb. Det skapas parallellsamhällen, där nyanlända fastnar och utnyttjas. Det är de här frågorna som borde lösas, tycker de som nu lyfter fram flyktingfrågan på agendan.
Debatten ska också ses mot bakgrunden av det missnöje som finns i stugorna mot den förda politiken. Sverigedemokraterna gynnas när folk ser problemen i sin vardag och upplever att de etablerade partierna inte gör någonting åt dem.
I Moderaterna, som var det parti som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet, höjs nu röster för stramare flyktingpolitik. Ett färskt initiativ är kravet på att skärpa anhöriginvandringen.
Men den nymornade debatten ses inte med blida ögon av dem som vill fortsätta ha öppna gränser för människor på flykt. På andra sidan debattplanket finns många politiker, både på vänster- och högerkanten, som vägrar prata volym och nivå på flyktingmottagningen.
Bland medierna är det främst socialdemokratiskt orienterade Aftonbladet som slår på bromsen när flyktingvolymer kommer på tal. I en ledare (27.11) skriver Anders Lindberg att "Högern är besatt av flyktingpolitik" och att högermedier beskriver flyende människor "som ett yttre hot".
– Sedan riksdagsvalet har samhällsdebatten ändrats, det går knappast en dag utan att de borgerliga ledarsidorna skriver om problem med flyktingpolitiken, skriver Lindberg.
Statsvetaren Svend Dahl på Liberala nyhetsbyrån (11.11) varnar för följderna av debatten.
– Att koppla samman faktiska problem och känslor av utsatthet med invandringens omfattning kan bara få ett resultat: att den problembeskrivning som i dag företräds av Sverigedemokraterna blir den dominerande, skriver Svend Dahl.
Debattmotståndarna gör måhända en annan tolkning: att inte koppla dem samman är att blunda för verkligheten. Det om något gynnar Sverigedemokraterna.