Ett symboliskt steg, juridiskt bara en liten knyck
Juridiskt sätt skulle en könsneutral äktenskapslag inte innebära så mycket. Däremot är lagändringen en symbolisk förändring.
Om en jämlik äktenskapslag skulle godkännas skulle det inte ändra något alls i Anu Rautakangas, 35, och Pauliina Talalas, 34, vardag. De skulle i vanligt ordning fortsätta jobba, laga mat, städa och föra sin son till hobbyerna.
Däremot skulle den förändra hurudan acceptans de upplever sig få. Den skulle göra deras kärlek acceptabel i samhällets ögon, beskriver Talala.
Rautakangas säger att det handlar om människorätt och jämlikhet.
Själva lagändringen är främst symbolisk. Så säger både professorn i civilrätt Urpo Kangas och Regnbågsfamiljernas verksamhetsledare Juha Jämsä.
– Juridiskt handlar det inte om en stor förändring. Det gäller en ändring i våra värderingar då vi erkänner att alla människor är jämlika, säger Kangas.
Svårare att ta gemensamt efternamn
Ett registrerat partnerskap och äktenskap är redan ganska likvärdiga i lagen. Om lagen förändras får samkönade par två nya rättigheter: de kan ta gemensamt efternamn och pappersexercisen förändras.
Talala och Rautakangas har ännu inte registrerat sitt förhållande men de talar om vårbröllop – trots att det officiellt inte handlar om ett bröllop.
Rautakangas tänker bli Talala – bara nämnden för namnärenden behandlat ärendet, och det kostar 200 euro. Dubbelnamn är inte möjligt, det tillåts endast för äkta par.
Den andra förändringen är att man inte tvingas anmäla sin sexuella inriktning när man har med myndigheter att göra.
– I blanketter tvingas man fylla i att man är i ett registrerat partnerskap. Alla vill helst inte avslöja sin sexuella läggning, säger Rautakangas.
Barnets identitet skulle bekräftas
Juha Jämsä på Regnbågsfamiljerna säger att många inbillar sig att lagändringen skulle påverka föräldraskapet mer än den skulle göra.
Framför allt skulle reformen stärka familjeidentiteten hos regnbågsfamiljernas barn. Barnen behöver inte mer undra varför föräldrarna inte kan gifta sig.
Rautakangas är biologisk mamma till parets tioåriga son. Hon säger att hennes son en gång ifrågasatte en riksdagsledamot som i tv sade att barnen till homopar mobbas.
– Pojken lyfte på huvudet och sade att vem mobbar mig? Den där mobbar ju er.
Mycket skulle bli lättare. När ett barn föds antar man automatiskt att det är det heterosexuella äkta parets gemensamma barn. Mans- och kvinnopar måste bekräfta föräldraskapet.
Ett barn kan bara ha två officiella föräldrar. I många regnbågsfamiljer finns det fler sociala föräldrar.
– Barnet bör ha rätt till att minst träffa alla sina sociala föräldrar oavsett om det handlar om en styvmamma, styvpappa eller far- eller morföräldrar. Det här berör också på en bredare front, exempelvis ombildade familjer, säger Jämsä.