"Kommunen mister makten, pengarna och personalen"
Förslaget till social- och hälsovårdsreform är nu klart, men kan ännu stöta på patrull i riksdagens grundlagsutskott. Blir reformen verklighet måste kommunerna avstå från sitt inflytande, sin vårdpersonal och sina skattepengar som i dag används för social- och hälsovård, lyder SFP:s Ulla Maj Wideroos omdöme om förslaget.
– Vi får inte tio stilpoäng men processen har varit viktig. Vi har blivit beskyllda för att skapa onödig förvaltning och folk har frågat vad vi egentligen sysslar med. Det här är inget partis egen modell, utan allas vår gemensamma skapelse, säger omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP).
Det var i går som de ministrar och riksdagsledamöter som skissat upp förslaget till hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, trädde fram och berättade vad de har tänkt sig. De politiska turerna kring lagen har varit många och ännu ska grundlagsutskottet granska lagförslaget. Det är oklart om grundlagens skrivning om medborgarnas rätt till vård eller kommunernas självstyrelse väger tyngre.
Reformen har marknadsförts som ett sätt att stävja utgifterna för social- och hälsovården, men några klara siffror finns ännu inte att visa upp.
– När beslutsrätten överförs från kommunerna till större vårdområden kommer det att fattas oerhört svåra beslut också ur ekonomisk synvinkel. Ju längre bort från kommuninvånarna som besluten tas, des- to smärtsammare kommer besluten att vara, säger Ulla-Maj Wideroos (SFP) som suttit med i arbetsgruppen.
Vad betyder det här för de enskilda kommunerna?
– De kommer att förlora sitt inflytande, sina pengar och sin personal. Kommunerna kommer inte att ha just något att säga till om, säger Wideroos.
Kommun kan inte rädda hälsocentral
Enligt lagförslaget skulle beslutanderätten flyttas helt och hållet bort från kommunen och i stället skötas av vårdområden som planerar och producentområden som upphandlar eller köper upp vården.
Vad betyder det för låt säga, hälsovårdscentralen i Sibbo eller Grankulla?
– Kommunen skulle inte längre kunna påverka om hälsovårdcentralen ska finnas kvar. Det beslutet fattas hög- re upp av den som producerar servicen i området.
Lagförslaget innebär att Kårkulla samkommun upplöses.
– Ursprungligen var avsikten att få in en specialparagraf som hade bevarat Kårkulla, men en massa olika aktörer, till och med sjukvårdsområden försökte få fortsätta genom att åberopa paragrafen som var tänkt för Kårkulla, säger Wideroos.
Hennes avsikt är nu är att försöka få till stånd en specialförordning som gäller dyr vård för små befolkningsgrupper.
På torsdag nästa vecka ges lagförslaget till riksdagen. Först då klarnar det hur kommunerna kommer att drabbas ekonomiskt. För vissa blir vården per invånare billigare medan andra kommuner tvingas punga ut med klart större summor än i dag.
Avgörande för hur social- och hälsovården ordnas i framtiden är också finansieringen som en annan parlamentarisk arbetsgrupp för tillfället ser över.
– Hur finansieringen av vården ska ordnas blir en central fråga för nästa regering, säger social- och hälsovårdsminister Laura Räty (Saml).