Fackförbunden planerar gemensam centralorganisation
Tjugotvå olika fackförbund för löntagare har uttryckt sitt intresse för att bilda en gemensam centralorganisation.
Fackrörelsen håller på att förbereda sig för det nya förhandlingsläget efter sysselsättnings- och tillväxtavtalet.
De stora förbundens, fackcentralen FFC:s och tjänstemännens STTK:s, ledning har förbundit sig att grunda en gemensam centralorganisation. Från akademikercentralen Akava är tills vidare bara Ingenjörsförbundet intresserat.
Bakom projektets står FFC:s ordförande Lauri Lyly, vars period tar slut sommaren 2016, och STTK:s ordförande Antti Palola, som suttit på posten sedan ifjol.
Planerna kom fram efter ett möte på måndagskvällen. På tisdagen kom man med ett pressmeddelande undertecknat av 22 fackordförande. Där bjuder man in återstående förbund till diskussioner om en ny centralorganisation i mitten av januari.
Pams Selin sporrar
Initiativtagaren är tjänstefacket Pams ordförande Ann Selin. Hon säger att det tagit sin tid för idén att mogna och att man till måndagens möte sammankallade en slumpmässigt utvald grupp fackledare.
– Majoriteten har tyckt att äntligen görs något konkret, säger Selin.
Selin säger att det i förbunden finns ett behov av att diskutera arbetsfördelningen med centralorganisationerna. Man efterlyser ett mer förutseende grepp i frågor som gäller alla löntagare, såsom samhälls-, finanspolitiska och EU-frågor.
– Det verkar som att man inte håller på att glida över till att ingå mer avtal på centralorganisationsnivå, säger Selin.
De nu gällande avtalen inom ramen för det centraliserade sysselsättnings- och tillväxtavtalet tar slut inom två år.
Skillnaderna minskar
FFC:s Lyly motiverar behovet av en gemensam organisation med att skillnaderna mellan de olika löntagargrupperna minskat så mycket att det är smart att överväga nya påverkningsstrukturer.
– Indelningen i högskoleutbildade och andra är att fastna i föråldrade strukturer, säger STTK:s Palola.
Både Lyly och Palola säger att pensionsförhandlingarna är ett bra exempel på hur målsättningarna smält samman.
Endast Akava ställde sig utanför pensionsförhandlingarna. Vad gäller centralorganisationen meddelade Akavas ordförande Sture Fjäder att akademikerna fortfarande behöver en egen organisation.
– Lösningar av olika slag har visat att det här svårt att hitta gemensamma mål för olika löntagargrupper. Om det bara finns en centralorganisation skulle akademikernas röst försvinna helt, sade Fjäder i ett pressmeddelande.
Tre Akavaförbund var också inbjudna, men endast Ingenjörsförbundets ordförande Pertti Porokari sade ja till medverkan.