Ny byråkrati ökar långtidsarbetslösheten

Personalen inom arbetsförvaltningen i storstadsregionen är frustrerad. Ett relativt välfungerande system har skrotats och ersatts med en ny organisation som enligt både chefer och tjänstemän inte fungerar.

– Tidigare hade jag två chefer över mig. Nu har jag fyra chefer. Det säger något om vår organisation. Om vi klagar får vi gång på gång höra att vi inte behöver jobba vid arbets- och näringsbyrån. Vi ombes att sluta eller rotera till andra poster. Orden ångest, stress och rädsla beskriver bäst stämningen på byråerna, säger två personer som vill vara anonyma.

Den nya förvaltningsorganisationen innebar att de som hade varit arbetskonsulenter blev sakkunniga.

– Vi blev sakkunniga över en natt. Det nya systemet är främmande för oss. När vi frågar våra chefer om råd får vi höra att vi är de sakkunniga, att vi borde veta.

Allt fler personer drar nu direkta paralleller mellan den snabbt växande långtidsarbetslösheten och reformen inom arbetsförvaltningen.

En av dem är Matias Fredriksson som är sakkunnig inom arbetsförmedling på Helsingfors arbets- och näringsbyrå på Mikaelsgatan i cent­rum. Den hör till de byråer som ska stängas eller har stängt som en följd av förvaltningsreformen. I mars flyttar hela personalen från Gloet till Kampen.

Människan kommer i andra hand

– Den nya organisationen skulle köras in i fjol. Det var just då långtidsarbetslösheten började stiga. Både i fjol och i år har en stor del av arbetet gått ut på att få grepp om de så kallade kundströmmarna. Det satsades mycket mer tid på att gå igenom statistik än på själva kundarbetet, säger Fredriksson.

Fredriksson är specialiserad på ungdomsarbetslöshet. Han ser det största problemet med de stora mängderna arbetslösa att uppföljningen blir lidande.

– Starten är bra. Personalen tar kontakt med ungdomarna per telefon eller e-post. Sedan träffas vi ansikte mot ansikte och gör upp en sysselsättningsplan. Men efter det finns det en stor risk att den som inte själv är aktiv glöms bort. I det förra systemet måste personen komma till arbetskraftsbyrån en gång i månaden eller varannan månad. Så är det inte längre. Det är inte bra, säger Fred­riksson.

Fredriksson har trivts med att ungdomarna har lätt att träffa honom personligen. De tittar in på hans rum vid behov. När han i mars flyttar till Kampen baserar sig kundkontakterna på tidsbeställning.

– Det blir svårt att jobba bakom lås och bom, säger Fredriksson.

Esbos läge är annorlunda

Utvecklingschef Raimo Hokkanen på Nylands arbets- och näringsbyrå beklagar det faktum att den största reformen i arbetsförvaltningens historia infaller när arbetslösheten ökar explosionsartat.

– En viktig del av reformen är att städerna tar över ett större ansvar än hittills för långtidsarbetslösheten. Det har gått relativt bra i de städer som har erfarenhet av långtidsarbetslöshet såsom Vanda. Men till exempel Esbo har överraskats av den mycket snabbt ökande långtidsarbetslösheten, säger Raimo Hokkanen.

Sysselsättningsläget i Esbo är extra svårt eftersom strukturen på de långtidsarbetslösa är annorlunda än i andra städer. Esbo har gått från ett relativt bra sysselsättningsläge till ett besvärligt läge. I Esbo är 24 procent av de långtidsarbetslösa högt utbildade. De har ett förflutet som chefer för företag, specialister inom elektroniksektorn och planerare. Den näst största gruppen långtidsarbetslösa är personer med invandrar bakgrund.

Bättre förr

Said Aden som är chef för invandrar- och sysselsättningsfrågor i Esbo stad säger att staden har en hel mängd projekt på gång för att aktivera och stödja långtidsarbetslösa. Staden har nära samarbete med arbets- och näringsbyrån.

– Sysselsättningsåtgärderna påverkas av den stora reformen i arbetsförvaltningen. Den respons vi får av våra kunder är att vägledningen och rådgivningen fungerade smidigare i det förra systemet. Reformen har stulit uppmärksamheten från det egentliga uppdraget. Vi har varit förargade och längtat tillbaka till tiderna innan förvaltningsreformen.

Den 25 november offentliggörs arbetslöshetssiffrorna för oktober.

– I allmänhet brukar oktober ha bättre siffror än september. Men vi misstänker att oktoberstatistiken blir litet dystrare än september, säger Raimo Hokkanen på Nylands arbets- och näringsbyrå.

Vd Auli Hänninen på den allmänna arbetslöshetskassan YTK är inne på samma linje.

– Arbetslöshetsgraden bland våra medlemmar översteg tio procent i oktober. Våra ersättningskostnader har stigit från 500 miljoner euro i fjol till 600 miljoner i år, säger Hänninen.