Studentförsvinnanden skakar Mexiko
Tragedin med de 43 försvunna studenterna i Iguala har fått tiotusentals mexikaner att gå ut och protestera på gatorna. "Alla stora förändringar i Mexikos historia kan kopplas till en stor kris", säger en Latinamerikaexpert.
Runt 30 000 svartklädda demonstranter strömmade ut på gatorna i Mexico City i går för att protestera mot regeringens oförmåga att hantera frågan. I täten gick föräldrarna till de 43 försvunna studenterna.
– Vi kommer inte att vila förrän vi hittar våra pojkar, lovade Felipe de la Cruz, far till en av de försvunna, i ett tal.
Mindre grupper drabbade också samman med polis som avfyrade tårgas och använde vattenkanoner.
- Mexiko härjas svårt av strider mellan konkurrerande brottskarteller som slåss om andelar av narkotikasmugglingen över gränsen till USA.
- Fler än 77 000 människor har dödats i knarkkriget de senaste sju åren.
- Över 26 000 personer försvann i Mexiko bara under den sexårsperiod då förre presidenten Felipe Calderon satt vid makten.
- Nuvarande presidenten Enrique Peña Nieto tillsatte en särskild arbetsgrupp för att arbeta med försvinnandena och uppfattades prata relativt öppet om problemet. Det har också bidragit till besvikelsen över hur fallet med de försvunna studenterna har hanterats.
- Inte en enda person har fällts för brott i samband med påtvingade försvinnanden som skett efter 2006, enligt myndighetsuppgifter.
- Källa: Human Rights Watch, CNN, BBC.
Studenternas försvinnande, som har blivit en symbol för våldet, korruptionen och rättsrötan i Mexiko, har utvecklats till en svår kris för president Enrique Peña Nieto.
Alicia Mercad, en pensionerad bokförare som deltog i demonstrationen i Mexico City, höll upp en skylt med texten Mexiko luktar död och berättade för The Guardian hur händelserna i Iguala aktiverat mexikanerna att agera.
– Folket har börjat inse att regeringen är rutten. De ser även att hela den politiska klassen är genomrutten.
Greps av polisen
Luz-Paula Parra, forskare ansluten till Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet, konstaterar att Mexiko har haft över 26 000 registrerade försvinnanden de senaste sex åren, och att den verkliga siffran sannolikt är högre.
– Det som har gjort just det här fallet så explosivt är att det till och med finns foton som visar att det var polisen som tog dem, säger hon.
Lärarstudenterna fördes bort den 26 september på order från Igualas borgmästare, för att hindra dem att organisera en demonstration som kunde ha stört ett tal hans politiskt aktiva fru, María de los Ángeles Pineda Villa, skulle hålla i staden.
Studenterna hade tagit sig till Iguala för att lägga beslag på bussar de ville använda i en senare protestaktion. Sex av dem dödades i samband med gripandet, och 43 studenter är fortfarande försvunna.
Både borgmästaren och hans fru, som uppges ha kopplingar till kartellen Guerreros Unidos som är en förgrening av knarksyndikatet Beltrán Leyva, har gripits.
Åklagarens utredning slog fast att studenterna hade lämnats över till en drogkartell som avrättat dem och eldat upp kropparna. Men de anhöriga misstror uppgifterna och Luz-Paula Parra säger att utredningen har enorma brister.
– Händelsen i sig är fruktansvärd och skrämmande, men sättet som den federala staten och lokalstyret har hanterat den på är en ren tortyr för familjerna, säger hon.
Systemförändring krävs
Luz-Paula Parra tycker sig se en ny rörelse formas, där grupper som inte tidigare protesterat deltar. Och även om demonstranterna kräver presidentens avgång, inser allt fler att landet måste förändras på djupet.
– Jag vill försöka vara optimistisk. I Mexikos historia har de stora omvälvningarna alltid tillkommit efter en stor kris, och med det inrikespolitiska och internationella trycket som nu sätts på regeringen tror jag att man kommer att tvingas till förändring.
Källor: The Guardian, New York Times