Många tävlar om EU:s energipengar
Den politiska kompromissen om en terminal för flytande naturgas (LNG) vid Finska viken följer i stort EU-kommissionens stödkrav. Men mer än 200 projekt tävlar om sex miljarder euro, så stödet är långt ifrån säkert.
EU-kommissionen har i flera repriser bett Finland och Estland komma överens om var Finska vikens stora terminal för flytande naturgas ska byggas. Att det blir Finland är parterna nu eniga om, placeringsorten är däremot ännu öppen.
Öppet är likaså om projektet verkligen kommer att få stöd från EU. Programmet Connecting Europe Facility (CEF) där parterna hoppas hitta finansiering har bantats kraftigt i samband med att EU:s budget skurits ner. Nu tävlar över 200 projekt om knappa 6 miljarder euro utspritt på sju år.
Europa- parlamentariker Nils Torvalds (SFP) säger att LNG-terminalen är ett bra projekt, men att EU-medel inte för den skull är säkra. Det gäller att lobba aktivt och understryka behovet av att knyta den finländska gasmarknaden till den mellaneuropeiska och till Polen, påpekar han.
– När kakan blir mindre är det svårare att få pengar, säger Torvalds.
En stor gasterminal i Finland kostar omkring 400 miljoner euro, gasröret som skulle binda samman naturgasmarknaderna i Finland och Estland knappt 100 miljoner till.
– Projektet måste vara ekonomiskt lönsamt och för att det ska bli det måste vi få tillräckligt stöd för byggandet från EU, säger Gasums vd Johanna Lamminen.
Tidtabellen är snabb. I den överenskommelse statsminister Alexander Stubb (Saml) och Estlands premiärminister Taavi Rõivas presenterade i måndags heter det att om genomförandet av projektet inte kommit tillräckligt långt i slutet av 2016 kan terminalen byggas i Estland.
– Planeringen av terminalen framskrider nu, senare har vi sedan en möjlighet att ansöka om EU-stöd för den, säger industrirådet Herkko Plit på näringsministeriet.
Stort steg framåt
Nästa möjlighet att ansöka om stöd är i vår, men inom CEF finns flera ansökningsmöjligheter per år. Hur stort stödet för LNG-terminalen kan tänkas bli vill Plit inte spekulera om, för röret Baltic connector räknar han med en stödandel på 75 procent. Rörledningen ska enligt planerna vara färdig 2019.
– När projektet har politiskt stöd är det lättare att ansöka om EU-pengar, säger Plit.
Han betecknar måndagens överenskommelse som ett stort steg framåt. Den innebär alltså att den huvudsakliga LNG-terminalen byggs i Finland. Den estniska terminalen byggs närmast för gasdistribution och för att säkra landets försörjningsberedskap. Det blir en terminal i samma storleksklass som de finländska terminalerna i Björneborg och Torneå.
Tanken är också att bygga ut gasnätet i Baltikum så att Finland får tillgång till den naturgas som lagras i Lettlands underjordiska gasförråd.
Förutom EU ska gasbolaget Gasum, där staten nu är majoritetsägare, vara med och finansiera LNG-terminalen. Ett eventuellt direkt statsstöd blir beroende av den regering som tillsätts efter vårens riksdagsval.
Gasums Lamminen betecknar måndagens överenskommelse som positiv och konstaterar att bolaget fortsätter att driva projektet.
– Både Ingå och Tolkis är fortfarande aktuella som placeringsorter, säger hon.
Mycket att göra
Innan man kan söka stöd från EU måste i alla fall både placeringsorten och terminalens storlek vara klar. Det slutliga investeringsbeslutet fattar Gasum först efter att EU:s stödbeslut är i hamn.
Placeringsorten påverkas enligt Lamminen förutom stödet av marknaden. Det är viktigt att naturgasmarknaden utvecklas, samtidigt som det också är viktigt att sjöfarten och trafiken har tillgång till LNG.
– Det är många faktorer som inverkar, säger Lamminen.
Staten är numera majoritetsägare i Gasum. I början av november köpte staten Fortums och den tyska energijätten Eons andelar och äger nu tre fjärdedelar av bolaget.