Nya yrkesexamina ger större valfrihet
I framtiden får arbetsplatserna ta emot allt kompetentare yrkesmänniskor. Så går det om Utbildningsstyrelsens reform av yrkesexamina genomförs som planerat.
Syftet med reformen är att ta utbildningen så nära arbetslivet som möjligt. Nyckelorden är kompetens, valfrihet och flexibilitet.
– Flexibilitet är mycket viktigt. Arbetslivet förändras hela tiden och därför kan inte heller utbildningen stampa på stället. Samtidigt ökar klarheten och pålitligheten, sade chefen för Utbildningsstyrelsen Mika Tammilehto när reformens detaljer tillkännagavs på tisdagen.
Studieveckorna ersätts med kompetenspoäng och man kan ta med delar av andra utbildningar, allt från gymnasium till yrkeshögskola. Alla grundexamina kommer att bestå av 180 kompetenspoäng, av dessa utgör 135 poäng yrkesexamen.
Reformen träder i kraft i augusti och kommer att gälla både nya och gamla studerande.
Tusentals studiemoduler
Reformarbetet på Utbildningsstyrelsen höll på i ett år och man gick igenom alla 3 500–4 500 studiemoduler som hör till yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsens överdirektör Petri Pohjonen säger att det var ett utmanande jobb som det lönade sig att göra.
– I framtiden får arbetslivet allt fler människor som har en bred kompetens i stället för att vara smalt utbildade till ett enda yrke, säger Pohjonen.
Det centrala i examen kommer att bli att känna igen och erkänna tidigare kompetens, lära sig genom arbete och att lära sig genom att arbeta i verkliga situationer. Företagande kommer man också att uppmuntra till.
De gemensamma delarna i en examen har omformats till breda helheter: kommunikation och växelverkan, matematik-naturvetenskap, samhälle och arbetsliv samt social och kulturell kompetens.
Trots betoningen på kompetens i den här reformen kommer även den att behöva förnyas. Det blir inga stora engångsförändringar utan examina förnyas allt eftersom det finns behov.
– Världen blev inte färdig utan vi har respons från remissrundan som tas upp i framtiden, säger Pohjonen.