Allmänbildningen vann över valfriheten

Gymnasiernas nya timfördelning godkändes av regeringen i dag. Enligt undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) väcker timfördelningsfrågor alltid stora passioner. Därför har det slutgiltiga beslutet låtit vänta på sig.

Studiehandledning, samhällskunskap och filosofi får fler obligatoriska kurser än tidigare. De valfria kurserna i de här ämnena minskar i motsvarande grad. Antalet obligatoriska kurser i geografi, historia och religion minskar med en kurs. De fördjupande valfria kurserna i de här ämnena ökar i stället.

Den nya timfördelningen ökar inte valfriheten. Obligatoriska kurser ingår fortfarande i alla ämnen. Det totala antalet kurser är fortfarande 75. Den slutgiltiga reformen av timfördelningen skiljer sig avsevärt från det omdebatterade förslag som en oenig arbetsgrupp presenterade i december i fjol. Stor kritik riktades då mot det alternativ som hade inneburit att elever kunde gå ut gymnasiet utan att alls studera vare sig historia eller samhällskunskap.

Omröstning om religion

Religionsundersvisningen väckte mest passioner i går under statsrådets möte. Regeringen tvingades rösta om undervisningen i religion. Förslaget var att de obligatoriska kurserna i religion minskar från tre till två och att de valfria, fördjupande kurserna ökar från två till fyra. Alla ministrar utom Kristdemokraternas ordförande, inrikesminister Päivi Räsänen stödde förslaget.

Läroplanen i matematik får en liten justering. Alla elever studerar en gemensam kurs, innan matematikundervisningen delas upp i korta och långa studier. Idén bakom förändringen är att få fler elever att välja lång matematik.

Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, är nöjd med att förändringarna blev så små som de blev.

– Det är kärva tider just nu. Det är bra att inte göra stora förändringar i timfördelningen. Men eftersom justeringarna blev så små hade det kanske räckt att bara ändra innehållet i läroplanerna, säger Christer Holmlund.

Han anser att det finns mycket lite tid till att göra om läroplanerna enligt den nya timfördelningen. De nya läroplanerna ska träda i kraft i augusti 2016.

En viktig målsättning med timfördelningsreformen är att stärka elevernas allmänbildning, tanke- och studieförmåga samt motivationen att lära sig. Den nya timfördelningen ska också förbättra elevernas förutsättningar att förstå och påverka samhället.