"Rätt till fler än två föräldrar skulle lösa det mesta"
Anna Moring, aktiv i bland annat Regnbågsfamiljerna rf, hoppas dagens förslag om hur moderskap juridiskt ska definieras innehåller förbättringar för barn i familjer med två mammor. Hon tror däremot inte den effektivaste lösningen av alla finns med, nämligen möjlighet att ha fler än två juridiska föräldrar.
Det traditionella upplägget med två föräldrar är svåranpassat i familjer där föräldrarna lever i samkönade relationer och än så länge tarvar det minst grundkunskaper i juridik för att få ordning på det hela. Därför hade Anna Moring, aktiv i olika regnbågsfamiljesammanhang, hoppats att det förslag till faderskap som i somras gick vidare också hade inkluderat en lösning för hur moderskapet ska regleras.
– Frågan var med i utredningen men arbetsgruppen lämnade den utanför lagförslaget. Det orsakade ett stort hallå och justitieministern beslöt att låta en mindre arbetsgrupp göra en ytterligare utredning kring moderskapsfrågan. Den blir klar i morgon (torsdag) och med tanke på uppdraget måste där finnas någon form av förbättringar, säger Moring.
För det är inte helt enkelt när ett samkönat kvinnopar bestämmer sig för att utvidga familjen, exempelvis i samarbete med ett samkönat manspar eller en ensamstående man.
Exempelvis så här: Den biologiska mamman och den sociala mamman bestämmer tillsammans med pappan att han ska vara en närvarande och aktiv förälder men att barnet huvudsakligen bor hos mammorna. Av praktiska skäl vill båda mammorna vanligtvis få juridiskt föräldraskap. För att den sociala mamman ska kunna få det måste pappan officiellt avstå sitt juridiska faderskap för att den andra mamman ska kunna inleda processen med en intern adoption. Utan adoption har den sociala mamman varken juridiska rättigheter, eller skyldigheter heller för den delen, eller rätt till föräldraförmåner så som faderskapsledigt med barnet.
– Det här är onödigt, byråkratiskt och dyrt. Det kräver också att mammorna lever i ett registrerat partnerskap. Svagheten i det här är bland annat att det tar flera månader att genomföra en intern adoption och att det kräver att pappan måste ge upp sitt juridiska faderskap.
Enligt Moring, med två egna barn som har tre föräldrar, skulle den allra enklaste lösningen vara att barn kan ha fler än två juridiska föräldrar så att det inte vid varje tillfälle en regnbågsfamilj bildas skulle uppstå ett krångligt lotteri kring vem som får bli juridisk förälder där den sociala mamman och den biologiska pappan ställs mot varandra.
– Den enklaste lösningen skulle vara att regnbågsfamiljer jämställs med heterofamiljer, det vill säga att då ett barn föds i ett registrerat förhållande – snart förhoppningsvis i äktenskap – så skulle båda mammor automatiskt bli föräldrar. Det borde gå att erkänna moderskap som det går att erkänna faderskap.
Skulle inte detta kräva en klausul om pappans rätt också?
– Ja. Den optimala lösningen skulle vara att pappan inte behöver ge upp sitt faderskap för att mammorna ska kunna adoptera.
Men eftersom Finland har så svårt att se att det finns familjer med fler än två närvarande föräldrar så önskar Moring att beslutsfattarna åtminstone kunde sträcka sig till att se att det finns familjer som åtminstone vore betjänta av enklare regler kring antalet vårdnadshavare.
Barn mister annan förälder
Om vi går tillbaka till exemplet med de två mammorna, och föreställer oss att pappan i alla fall ville behålla sitt juridiska faderskap men att barnet huvudsakligen bor hos mammorna. Då barnet är fyra år gammalt träffar den biologiska mamman en annan kvinna och lämnar den sociala mamman. Hon har efter detta inga rättigheter utan är utlämnad till de biologiska föräldrarnas godtycke för att få fortsätta vara mamma till barnet. Beroende på skilsmässans karaktär går det ibland och ibland går det inte.
– Motsvarande problem uppstår ju också i heterofamiljer när det bildas nyfamiljer. Barnet kan ha levt med styvmamman i elva år då pappan besluter sig för att lämna henne. Barnet mister sin styvmamma lika mycket som ett barn mister sin andra mamma i ett samkönat förhållande. Den andra mamman har inga rättigheter gentemot barnet, och sett ur barnets perspektiv så har vi ett problem i att umgängesrätten är knutet till det juridiska föräldraskapet som bara kan innehas av två människor.
Huruvida justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag får ta emot en utredning som innehåller konkreta förbättringar för regnbågsfamiljerna vågar Anna Moring inte sia om. Inte heller är hon säker på hur processen går vidare.
– Det finns en minister – Päivi Räsänen (KD) – som aldrig kommer att skriva under en sådan här proposition.