Skolsvenskan blev en jämlikhetsfråga
Medborgarinitiativet mot obligatorisk svenskundervisning behandlades i kulturutskottets öppna utfrågning i riksdagen i går. En fråga som delade de sakkunniga var om frivillig skolsvenska skulle leda till ökad eller minskad jämlikhet mellan eleverna.
Ordföranden för Fritt språkval, professor Ilmari Rostila anser att den obligatoriska svenskundervisningen leder till ökad ojämlikhet mellan svensk- och finskspråkiga. Han sade att svenskundervisningen kräver alltför mycket resurser av finskspråkiga, som inte nödvändigtvis har någon nytta av språket i framtiden. Dessutom framhöll han att svenskundervisningen också leder till ojämlikhet mellan finskspråkiga.
– Inlärningen av främmande språk är förknippad med elevens socioekonomiska bakgrund. Det finns många familjer som inte är medvetna om eller klarar av att förklara svenskinlärningens betydelse för barnen.
Ordföranden i delegationen för Svenska nu, Paavo Lipponen, var en av experterna som motsätter sig initiativet. Han sade att det är precis tvärtom, hemmets betydelse ökar om undervisningen är frivillig. SFP-ledamoten Mikaela Nylander som sitter i kulturutskottet var inne på samma spår som Lipponen och sade att utbildningen inte ska vara beroende av föräldrarnas kunskapsnivå och erfarenheter.
– Det är klart att om familjen är välutbildad så har man helt andra förutsättningar att stödja sitt barn. Men det blir verkligen ojämlikt om det är så att någon inte förstår att välja svenskan på grund av att man kan behöva det. Varför man vill utöka den här ojämlikheten, det kan jag inte förstå.
Inte ett hinder
De som motsatte sig svenskundervisningen ansåg att undervisningen tar resurser från andra viktigare skolämnen och inlärningen av världsspråk. Vice ordföranden för Fritt språkval Heikki Orsila frågade om det svenska språket är så viktigt att alla måste läsa det och sade att de elever som går i yrkesinstitut inte kommer att behöva svenskan.
Enligt medborgarinitiativet leder tvånget att studera svenska till att kunskaperna i andra främmande språk blir blygsamma och valmöjligheterna färre. Folktingssekreterare Markus Österlund konstaterade att svenskundervisningen inte utgör ett hinder för andra språk. Han påpekade att sedan svenskan blev frivillig i studentexamen har antalet finskspråkiga elever som skriver svenska minskat drastiskt men också antalet gymnasieelever som läser tyska och franska.
– Att göra svenskan frivillig i studentexamen har inte lett till ökade studier i andra språk.
Orsila föreslog att gymnasieelever i framtiden ska välja två främmande språk, men att svenskan inte måste vara ett av dem. De sakkunniga som försvarade skolsvenskan framhöll svenskans nyttoaspekter och fördelar på bland annat arbetsmarknaden i Norden.
– De som kan svenska har betydligt bättre möjligheter att sysselsätta sig. Med lite extra övande i svenska skulle de arbetslösa ingenjörerna i Uleåborg kunna få jobb i Norge, sade Lipponen.
Lipponen tog under sitt anförande också upp frågan om identitet.
– Norden, världens mest konkurrenskraftiga och utvecklade samhälle, är finländarnas hem i den allt mer globala världen. Tendensen att isolera sig, som hör ihop med de negativa inställningarna mot det svenska språket, är kulturellt sett en återvändsgränd.