Liten svensk minoritet spridd i Vanda
Det är långt till servicen i Vanda om man vill ha den på svenska. Just nu väntar de som bor i Aviapolis på att ett svenskt dagis öppnar i närheten. Finlandssvenskarna i Vanda är färre än ryssar eller ester.
Språkförhållanden
– Ett svenskt dagis i Aviapolis skulle inte alls vara en dålig idé. Det säger Michael Ek som varje dag avhämtar dottern Lily, 3 år från Daghemmet Timotej i Myrbacka. Han bor i Rosendal i närheten av Aviapolis och det närmaste dagiset skulle egentligen ligga i Dickursby. Men arbetsplatsen ligger i Malmgård och det blir en omöjlig ekvation. Familjen sökte dagisplats på finska och fick plats i ett daghem i Övitsböle men det var för lång väg. Finska daghem är proppfulla och till sist fanns det plats i Timotej på svenska.
För barn finns det inte så mycket hobbyverksamhet på svenska och då deltar de svenska barnen i finsk hobbyverksamhet.
– Man blir automatiskt tvåspråkig, det kan inte undvikas, säger Ek som brukar köra Lily till svensk musikskola en dag i veckan.
Om man frågar var de svenskspråkiga bor i staden får man alltid samma svar. ”Titta var haglen landar efter ett skott med hagelbössa. Finlandssvenskarna är lika spridda.” Men det uppstår nya områden där det bor finlandssvenskar och dit hör Aviapolis och den blivande nya stadsdelen Kivistö.
Enligt Patrik Karlsson (SFP) ska dagvårdssituationen i Aviapolis utredas och planeras under 2015. Man hoppas att det lösgör sig en lokal i ett finskt daghem där man kunde placera en självständig svensk enhet. Det finns kanske 20 svenskspråkiga barn i Aviapolis som nu har lång väg till daghem i Dickursby eller Myrbacka. Kivistö som byggs för cirka 30 000 invånare blir följande stadsdel där man måste fundera på svensk service.
Den svenskspråkiga befolkningen i Vanda är enligt den senaste befolkningsstatistiken bara 2,7 procent och antalet finlandssvenskar är mindre än ryssar och ester.
Men så länge de svenskspråkiga i Vanda är fler än 3 000 betraktas Vanda som en tvåspråkig stad. Det betyder att var och en har rätt att få service på sitt modersmål finska eller svenska.
– Att antalet ryssar är ungefär lika stort påverkar inte tvåspråkighetspolitiken som lagen garanterar. Men det hindrar inte att Vanda stad gör mycket för den ryska befolkningen. En del görs på ryska redan i dag, säger Karlsson.
Han sitter med i stadsstyrelsen och fullmäktige och tycker att det finns förståelse för svenska frågor i Vanda.
– För oss som minoritet har nätverkandet varit jätteviktigt, det gäller att ha kontakt med alla biträdande stadsdirektörer och alla partier. Det har fungerat förvånansvärt bra. I dag då nya projekt presenteras lyfter de faktiskt automatiskt fram det svenska och berättar hur de tänkt lösa det, säger Karlsson.
Vid budgetförhandlingarna för några år sedan godkände Vanda ett tvåspråkighetsprogram. Programmet följs regelbundet upp och stadsstyrelsen får rapporter om hur det fungerar.
Hans Markelin (SDP) var med och skrev tvåspråkighetsprogrammet och är också medlem i Svenska kommittén som ska värna om svenska frågor. Enligt Markelin har kommittén marginella möjligheter att påverka men i samverkan med tvåspråkighetsprogrammet som är förankrat hos stadens ledning kan man ändå främja de svenska frågorna. Som infödd tvåspråkig vandabo är språket inte ett problem för honom själv.
– Jag är född i Dickursby och har jobbat 42 år för staden. Nu är jag pensionär och jag har aldrig haft svårigheter att komma överens vare sig på finska eller svenska. Även om jag talar mycket finska kan jag nog tänka som en finlandssvensk, säger Markelin.
Inom äldrevården kommer det att finnas många fler svenskspråkiga äldre som behöver vård på vårdinrättning inom några år. Statistiken visar att personer över 75 ökar de närmaste åren. Det betyder att staden eller Folkhälsan måste bygga ut platser.
Patrik Karlsson har inlett nätverksarbetet för fler svenska platser.
Svenskspråkiga i Vanda
• De svenskspråkiga i Vanda är 5 722 enligt befolkningsstatistiken 2014.
• År 2014 säger statistiken att andelen svenskspråkiga är störst i Kivistö, 4,8 procent, och lägst i Korso, 1,6 procent.
• I staden bor 5 925 ryssar och 5 859 ester enligt statistiken 2014.
• Andelen invånare som talar främmande språk är 13,2 procent.
• Det bor 17 personer med samiska som modersmål i staden.
• I slutet av 1990 började de som talar främmande språk öka snabbare än de som talar finska, svenska eller samiska.
• Staden hade 208 098 invånare 2014.