Stenbäck: Svenskan är fortsättningsvis vår brygga västerut
Avskaffar man den obligatoriska skolsvenskan så leder det på sikt till avskaffandet av svenskan som det andra nationalspråket, hävdar minister Pär Stenbäck, som på torsdagen tilldelades Folktingets förtjänstmedalj i guld.
Stenbäcks arbete för det svenska språket i Finland sträcker sig över fem decennier. Han tror att det ursprungligen var uppväxtåren i Borgå och intresset för modersmål och historia som fick honom att engagera sig i arbetet för finlandssvenska frågor.
– Borgå var ganska enspråkigt på den tiden vilket gjorde att känslan för svenskt språk och kultur kom ganska tidigt, redan under skolåren. Man växte in i det där. Arv och tradition påverkar också väldigt mycket sådana saker.
Själv säger han att den mest bestående enskilda insatsen för svenskan som han har varit med om att göra är ett projekt i slutet av 1970-talet som ökade medvetenheten om svenskans ställning bland tvåspråkiga familjer.
– Tillsammans med andra utvecklade jag en idé om att man skulle fästa tvåspråkiga familjers uppmärksamhet vid behovet av att sätta sina barn i svensk skola. Det ledde till den praktiska åtgärden att Folktinget åtog sig att sända ut brev årligen till tvåspråkiga familjer och poängtera att det svagare språket i samhället kunde stödas genom att sätta barnen i svenskspråkig skola. Och det ledde ju faktiskt till resultat.
Oroad över institutionerna
Stenbäck som har haft en lång politisk karriär som bland annat undervisnings- och utrikesminister, riksdagsledamot och ordförande för SFP, påpekar att det alltid har varit en böljegång med negativa och positiva vågor när det kommer till attityderna mot svenskan i Finland. Just nu tror han att svenskan står inför en renässans.
– Nu måste Finland inse att den nordiska inriktningen är nödvändig med tanke på händelserna längre österut. Svenskan är fortsättningsvis vår brygga västerut.
När det gäller svenskans ställning i Finland i dagens läge ser Stenbäck ändå en rad med problem. Den största frågan är medborgarinitiativet om obligatorisk skolsvenska som nu behandlas i riksdagen.
Stenbäck säger att även om han i princip står för frivillighet är priset man betalar för frivillig skolsvenska att det på 10–15 års sikt leder till avskaffandet av svenska språket som det andra nationalspråket.
– Logiskt sett kommer det att ske så eftersom tillgången på tvåspråkiga tjänstemän kommer att upphöra och man kan inte längre ge betjäning på svenska inom skatteväsendet och domstolarna.
Han är också oroad över att den stabilitet som funnits hos de svenska fonderna tycks svikta i dag.
– Kultur och språk hotas genom att medier och förlag tvingas spara. Institutionerna borde se över sina resurser och koncentrera sig på det viktigaste.
Folktingets förtjänstmedalj i guld utdelas i samband med Svenska dagen för betydande personlig insats i arbetet för den svenskspråkiga befolkningen och den svenska kulturen i Finland. (SPT – FNB/Susanna Rapp)
(FNB-SPT )